Amazing Selma´s

Helt otroligt hur fort tiden går! Imorgon fyller valpisarna hela 1 vecka!!! Tänk så fort en vecka kan gå!!! Det är väldigt skönt när första veckan har gått, det är den jobbigaste veckan i det avseendet med lite sömn. Nu börjar valparna bli så stora så man kan slappna av lite.

Visste ni förresten att när valpar föds så är både ögon och öron stängda? Det betyder att dom varken kan se eller höra utan får använda nosen för att leta sig fram till mamma och syskon. När valparna är ca 2 veckor så börjar ögonen öppnas och vid 3 veckor är öronen öppna. Nästa helg kan det faktiskt vara så att vi får se små glittrande ögon!
Och här kommer ytterligare en låååång film:
//www.youtube.com/embed/etRn0ulcdYk
Imorgon väntar veckobilder samt veckovikter!
//Sofia

Här kommer lite foton till er som, trots att det är lördag, gör ett besök i vår blogg .
Kort sammanfattning: Bella mår utmärkt, hon lämnar valparna mer och mer och har börjat gå kortare promenader (sedan valparna föddes har hon bara varit ut i vår trädgård för att göra ifrån sig). Valparna gör det valpar brukar göra, dvs sover, kissar, sover, äter, bajsar, sover, äter….. Alla utvecklas fint och går upp i vikt trots att 1 valp inte har någon matplats när alla är hungriga samtidigt (en del tikar har 8 juver, andra 10 men Bella har 9).

Valpklor växer som ogräs, det är dags att klippa dom nu!Ha en trevlig kväll!
// Helena och flocken

Att vara uppfödare är helt fantastiskt men kan också vara allt annat än en dans på rosor. Det är otroligt mycket jobb och planering som ligger bakom varje kull. T ex hitta rätt hane som kompletterar tiken, meritera föräldrarna samt hälsotesta dom mm mm. Varje kull som tas ska kännas speciell och helhjärtad och varje valp man lämnar över till den nya ägaren vid 8 veckor eller senare vill man känna sig stolt över. Valpen blev till av kärlek och inte ”bara för att”.
Just nu lever vi ”småbarns liv”, dvs att i natt låg jag hos valparna första delen av natten och andra halvan låg mamma inne hos Bella och dom små (och vice versa). Vi vakar inte hela tiden nu utan kan sova när Bella och valparna sover men man ligger med öronen påslagna och vi har under dessa 6 år som uppfödare lärt oss vilka ljud man ska vakna av. Det är skillnad på ”gos-ljud” och ”jag har tappat bort mig från mamma ljud”. Man måste också vara med på när Bella vill gå ut och kissa och bajsa vilket hon gör några/någon gång per natt. Dessutom är det gott att ibland få en skål med fil eller en skål med potatis och fiskbullar under natten. Men man märker att Bella har haft valpar förut. Hon vet hur hon ska ta hand om dom och hon har rutin på hur hon ska ta sig i och ur valplådan.
Det är under den här tiden man som uppfödare får ”valphjärna”. Man kommer inte ihåg allt man ska göra eller ska säga.
Trots lite sömn och mycket jobb både innan och efter så när man sitter bredvid Bella och tittar på dessa fantastiska små gryn så känner man att det är värt allt jobb och förlorad sömn. Tänk att få skapa så här fantastiska varelser. Varelser som kommer att kunna ge sina familjer så otroligt mycket kärlek och glädje. Tänk att vi får vara en del i andras lycka och att få skapa nya små liv!
Här kommer dessutom en lååååång film som mamma filmade imorse på valpisarna. //www.youtube.com/embed/1VdK_yAM4Ds
//Sofia

Här kommer den första filmen på dom små grynen:
//www.youtube.com/embed/B0CiFz7bTCQBjuder såklart också på några bilder från dagen:
//Sofia

Valparna säger ”God morgon!” till våra läsare. Allt är bara bra med Bella och valparna, dom växer och frodas. Här kommer några nytagna foton på underverken
// Helena

2 hela dagar har de små hunnit bli. Just nu ligger några valpar nära och snuttar på Bella medan några andra sover sött hos sin mamma. Bella är verkligen världens snällaste tjej. Nemi tyckte att det var otroligt orättvist att inte hon fick vara med inne i valprummet när valparna föddes.
Igår fick Nemi komma in och titta på dom små och just nu ser det ut så här:
Snälla, snälla Bella som låter nyfikna Nemi titta på valparna!

Jag tänkte att jag skulle presentera valparna lite så här kommer en liten presentation av våra nya medlemmar i Amazing Selma’s-flocken! Alla valparna har fått ett eget litet halsband på med en egen färg. Just nu kallas dom för ”Herr/Fröken” och så färgen på halsbandet! Vi har lärt oss att för oss är det lättare att hålla koll på vem som är vem om dom har ett halsband och en färg när dom är så många, trots att man ser skillnad på dom. När valparna sedan väl börjar se och sätta sig upp så kommer det vara lättare att ta kort på hur dom faktiskt ser ut men tillsvidare kommer en beskrivning här:
Valp 1:


Kallas för ”Herr Brun”. Är vit och brun. Har bruna öron, brunt huvud samt 3 bruna fläckar på ryggen!
Valp 2:


Kallas för ”Herr Grön”. Är vit och brun. Har bruna öron samt två bruna fläckar på ryggen!
Valp 3:
Kallas för ”Herr Ljusblå”. Är svart med vita tecken. Vit på bröstet, lite vitt på alla tassarna samt ”mjölk-haka”.
Valp 4:
Kallas för ”Fröken Rosa” och är svart och vit. Hon är vit på alla tassarna, bröstet samt svanstippen.
Valp 5:

Kallas för ”Fröken Lila” och är svart och vit. Har mycket vita tecken och är faktiskt väldigt lik Bella.
Valp 6:

Kallas för ”Fröken Orange” och är vit och brun. Hon är brun på öronen samt huvudet, har 4 bruna fläckar på ryggen samt 1 brun fläck på sidan av ryggen!
Valp 7:


Kallas för ”Herr Gul” och är svart och vit. Han är också väldigt lik Bella men har lite mer vitt fram.
Valp 8:
Kallas för ”Fröken Blå” är svart och vit och är väldigt lik sin syster ”Fröken Rosa” till teckningen. Har vita sockor på alla tassarna, vitt bröst samt vit på svanstippen.
Valp 9:
Kallas för ”Herr Röd” och är brun och vit. Är väldigt lik sina systrar ”Fröken Blå” och ”Fröken Rosa” fast brun istället för svart.
Valp 10:
Kallas för ”Herr Aprikos” och är svart med vita tecken. Han är väldigt lik sin bror ”Herr Ljusblå”, har lite vita tassar, vitt bröst samt ”mjölk-haka”!

Som jag skrev tidigare idag, en strut karameller av alla dess slag. Ni har väl inte missat att varje valp har en egen liten sida också? http://www.amazingselmas.se/H-kullen.html
Sedan kan man klicka sig vidare till varje valp. Där kommer det varje vecka komma ut en veckobild och veckovikt. Där kan man också läsa om vilken tid dom föddes samt födelsevikt!
//Sofia

I måndags morse lurade Bella oss rejält. Hennes temp var normal och natten hade varit lugn. Bella fick gå på en promenad för inte trodde vi att valpningen var nära. Visst har vi hört om tikar som inte visat tecken på valpning, gått på promenad samt sedan gått in i valplådan för att börja föda men våra tikar brukar visa lite mer tecken än vad Bella gjorde den här gången.
Vid lunch fick Bella gå ut på tomten för att kissa av sig och när hon satte sig för att bajsa kom det en vätska ur vulvan på henne, valpningen var alltså på gång!
Bellas förra kull bestod av 9 valpar och dessa födde hon på 3 timmar. Vi trodde att även denna valpning skulle gå fort men tji fick vi. Klockan 13:24 föddes den första valpen och 01:08 kom den 10:onde och sista valpen ut.
Det blev en helt fantastiskt och färgsprakande kull, helt enkelt som en strut karameller!
Jag låter bilderna nedan tala för sig själva!

Så här ser det ut när valpar kommer till världen! Valpen ligger fortfarande i sin fosterblåsa.
Valpen är snart ute!
Mamma Bella har mycket mat i brösten (titta på all mjölk runt munnen!).
2 ute, bara 8 kvar!
Koraks matte Anna bor ju i Nynäshamn så hon var med på första delen av valpningen.
En lång dag vart det för både oss och Bella! Det tar på krafterna att föda 10 valpar, både för tik och uppfödare. Totalt blev det 4 tikar och 6 hanar, söta som sötaste socker!!!

Trots att Bella valpade 1 vecka förtidigt så var valparna otroligt stora och välutvecklade. Vikterna låg mellan 243- 312 gram.
Nu har vi även fått det förklarat för oss varför våra tikar valpar förtidigt. Vår veterinär förklarade det så här:
Man säger att en tik går 63 dygn +-2 dagar. 63 dygn är räknat från ägglossning. Bella valpade på dygn 58 från första parning och det betyder att vi parade på helt rätt dag. Ägglossningen sker först och efter några dagar är äggen mogna för att befruktas och då har våra parningar skett.
Det betyder ju att våra tikar är duktiga på att inte släppa till hanen innan äggen är mogna samt att också hanarna vet när det är dags.
Parning har alltså skett på den optimala parningsdagen!

//Sofia

Nu har valpisarna legat i Bellas mage i hela 56 dagar! Under veckan som gått så har det inte hänt så mycket inne i magen mer än att valparna blivit lite längre och ”fettat på sig” lite mer.
Nu är det inte långt kvar……

//Sofia

….. i början på februari. Familjen Ekström har gått in i ”Vi är redo för valpning”-läge.
Natten har varit lite orolig för Bella. Den senaste veckan har hon behövt ut någon eller några gånger per natt. Det märks att det är trångt i magen och att blåsan inte rymmer lika mycket som tidigare. Bella går inte till dörren och ställer sig när hon behöver ut. Nej, hon lägger sig ovanpå mig eller Peter med hela sin tyngd, trycker in en armbåge i magen på oss och flååååsar . När hon lättat på trycket kan vi somna om igen för att göra om proceduren efter någon/några timmar.
Det är så här Bella tillbringar större delen av dagarna just nu:
På golvet mellan köket och badrummet……

… eller i vår säng……
… sovandes med ett gosedjur….

….. eller tillsammans med syster Maya….
….. liggandes på golvet igen (jodå, det är en valpgnagd tapet till vänster som ska åtgärdas under året har vi planerat )

…. sittandes emellanåt….
… ståendes ibland…..
…. ”pratandes” med husse Peter…..
…. poserandes tillsammans med matte Helena, syster Maya och moster Selma (Alice åt mat vid fototillfället så hon hade inte tid att vara med )….

…. åter magläge på golvet efter en blöt stund utomhus (kunde det inte varit minusgrader och snö istället för plusgrader och regn)…..

…. studerandes Maya som…..

…. är skendräktig och som lånar Bellas valplåda en stund för att boa i !
Vi önskar våra läsare en trevlig avslutning på den här helgen!

// Helena och flocken

Här kommer ytterligare en film på magen. Första delen är filmad igår och den andra idag. Nu på morgonen blev Bella klippt om magen så att valparna kan komma åt brösten när dom väl kommer ut:
//www.youtube.com/embed/istlXONlby4Nu är det väldigt aktivt i magen och det bonkar och bankar för fullt!
Vi önskar er alla en trevlig helg!

//Sofia

Här kommer den första filmen på Bellas mage! Hoppas ni ser lite av sparkarna om inte annat så kan ni ju digga till musiken!
//www.youtube.com/embed/AaId7FGJJfc//Sofia

För några veckor sedan kom det några foton på vår fodertik Meya (Amazing Selma’s Grace Kelly), snart 8 månader gammal, från hennes matte Marie.
Så här ser sötnosen ut när hon är ute i snön:
Meya gillar snö men hon har redan visat prov på att vara ett riktigt vattendjur. Hon slängde sig ut i vattnet vid nyår !

Hur söt får man vara egentligen? Dom där ögonen kan man lätt drunkna i !!!

Tack hela familjen Wedar samt ”storebror” Kenzo för att ni tar hand om Meya på allra bästa sätt!!!

// Helena

Nu har valpisarna legat i Bellas mage i 7 veckor och dom bonkar och bankar rejält där inne. Bella hänger med på promenader och är pigg och glad men tycker att det är lite jobbigt när hon ligger ner för då trycker det i magen. Man hör vart hon är för hon andas väldigt djupt och stånkar och stönar (precis så var hon med förra kullen också). Hon är lite orolig på nätterna för hon blir väldigt varm under natten eftersom hon gärna vill sova nära Helena i sängen (vanligtvis väljer Bella att sova på golvet).
Magen förbereder sig, precis som för oss människor, genom att lite då och då bli spänd.
Jag har filmat en film på magen där det kom med några sparkar som kommer att komma ut lite senare då jag inte har min egen dator hemma hos mamma och pappa. Deras dator vill av någon anledning inte ladda upp filmen men jag vet att min fungerar.
Det har inte hänt så mycket rent utvecklingsmässigt inne i magen. Nu borde valparna ha fått sin päls och det dom ska göra är att ”fetta på sig” så att dom är redo för att klara av världen utanför samt bli lite längre!
Valplådan är nu på plats och det är bara några saker som ska fixas sedan är vi helt redo inför en valpning:
Nemi tycker att det är hennes rättighet att få sitta med i valplådan. Frågan är om hon kommer att göra som förra gången Bella hade valpar, vilket är att sitta med i valplådan när valparna har kommit:
Så här såg det ut när Bella hade fått F-kullen!

Så här såg magen ut förra veckan:
Och nu ser den ut så här:


Nu börjar det dra ihop sig. Inom två veckor så har valparna med stor sannolikhet redan kommit ut och vi räknar med att dom kommer att komma lite tidigare än beräknat. Det är ju så våra tikar brukar fungera.

Fortsättning följer….

//Sofia

Vid lunch igår packade jag och Nemi in oss i bilen och styrde färden mot Järfälla. Trots röriga vägombyggnationer kom vi tillslut fram till vår fodertik Cookie och hennes familj. Hela familjen var hemma när vi kom och Nemi blev så glad över att få träffa sin halvsyster igen!
Cookie blev också superglad och dom busade i familjen Cronfalks trädgård:
Cookies lillhussar Viggo och Ville var också med och lekte.

Efter bus i trädgården gick vi in för att äta och fika.
Det var otroligt kul att se Nemi tillsammans med barn. Hon är ju inte alls van vid barn men betedde sig som om det var världens mest naturliga sak. Det enda hon tyckte var lite konstigt var när stackars Ville råkade få peppar i ögat och började gråta. (Hoppas ögonen känns bättre idag!)!
Efter en dag med mycket bus för hundarnas del och mycket prat för oss 2-bentingar åkte vi hemåt mot Nynäshamn igen.
Stort TACK Madeleine, Cookie och resten av familjen Cronfalk för en supertrevlig dag!!!
Nemi är även idag trött efter gårdagen!

//Sofia

Ni vet hur det är när man har ett problem man dras med?! Hur
man då kan känna det som att det är bara jag/vi i hela världen som har det här
problemet? Det kan vara allt från en sjukdom till problem i ett förhållande
eller ha med hundar att göra.

Vissa hundmänniskor är väldigt bra på att ha åsikter om
andra hundmänniskor. För något år sedan hade vi hem en valpköpare och han sa en
sådan bra sak:

”Jag har upptäckt att är det något folk verkligen tror sig
ha mycket kunskap om så är det hundar och hunduppfostran. Till och med sådana
som inte ens har hund vet allt. Dom kan allt trots att dom bara känner en
person som i sin tur har hund”.
Det är ungefär som med barn och barnuppfostran. Jag har inte själv barn men oj
vad människor har koll på precis allt om barn och hur man ska göra.

Låt oss inse att vi alla är olika. Vi har alla olika
uppfattningar om vad som känns rätt för oss som individer. Hur jag tar mig
igenom att problem behöver inte alls vara det sättet som är bäst för dig.
Vi är olika!

För några veckor sedan hörde en som har ett syskon till Nemi
av sig för att hunden hade börjat skälla mot andra hundar som dom mötte. Nemi
(och många hennes syskon) är en väldigt ljudlig hund. Nemi använder sin röst
när hon blir glad, upprörd, osäker mm mm. Jag berättade för ägaren hur jag gör
med Nemi och gav lite tips och råd. Jag sa att jag bland annat brukar prata
till Nemi med lugn röst. Det här gör jag dels:
-för att om jag pratar lugnt så blir jag lugn
-då blir dessutom Nemi lugn
-jag sänder ut signaler till andra människor att vi är lugna
Det här trots att Nemi tycker att saker är konstiga.

Dagen efter samtalet hörde ägaren av sig och sa ”Jag vet inte hur det här har
gått till. Antingen lyssnade hunden på vårat samtal eller så är det något annat
men nu har det gått jättebra på promenaderna”.

Allt har med den mentala inställningen att göra. Vi måste försöka börja stärka
varandra istället för att fälla krokben.
Den här hundens familj hade fått många ”goda råd” från andra hundägare men alla
hundar är individer och en sak som fungerar på en hund fungerar inte alls på
min.
För låt oss inse att vi alla innerst inne tar illa vid oss när någon säger något
negativt om min hund eller mitt sätt att uppfostra min hund. Man känner sig som
en dålig hundägare och det känns som att det bara är jag i hela världen som har
det här problemet.

Vi har en flock med 5 underbara portistjejer, en flock som
är otroligt starkt sammansvetsad. Det är dessutom skvallrande vakthundar vi
har. Med skvaller så menar jag att dom talar om med rösten när något är
konstigt. När vi får hem besök så skäller våra hundar och eftersom dom är 5
stycken så drar dom med varandra ännu mer än när dom är själva. Dessutom är dom
5 stycken!
Att dom skäller är något vi absolut inte tycker är okej och det har blivit en
stressande situation för oss.
Vad säger vi då till hundarna när vi blir stressade? Jo, att det är något
konstigt och då skäller ju tjejerna ännu mer.
Vissa situationer stressar mer än andra. När vi får hem besök av människor vi
känner så vet vi vilka det är som kommer och hälsar på, då är tjejerna lugnare
för vi beter oss lugnare.
Vi får även hem vilt främmande människor till oss. Vi får hem sådana som är
intresserad av rasen och av valp. Vi öppnar upp vårat hem för människor som vi
inte alls vet vilka det är. Det blir en stressat situation för oss (trots att
vi är vana) och då känner tjejerna av det och skäller såklart mer än vanligt.

Det här är ett ”problem” vi har, ett ”problem” som man kan
göra att man känner att vi som familj är helt ensamma om att ha. Då är det så
skönt att få bekräftat att andra familjer som också har så här många hundar har
samma problem!!!! Vi är inte ensammast i världen!

Något vi inte har problem med *peppar, peppar* är intriger i
flocken. Vi har under dessa 9 år som portisägare aldrig (återigen: *peppar,
peppar*) upplevt att våra tjejer har rykt ihop med varandra.

Varför jag tar upp det här är för att vi för några dagar
sedan läste på ett forum där en fråga löd: ”hur gör ni när era hundar ryker
ihop? Hur gör ni för att sära på dom mm mm”.
Det här är något som flera flerhundsägare får vara med om: när flocken inte
kommer överens och det uppstår bråk.

Då slog det oss vad lyckligt lottade vi är. Vad har vi för
problem egentligen? Jo hundarna skäller när det ringer på dörren. Vad är det
för problem i förhållande till sådana som har bråk i flocken?

Allt har med vår mentala inställning att göra. Är vi lugna
så blir hundarna lugna.

Idag stötte vi först på en flock med viltsvin på ca 15
individer när vi gick i skogen. Tjejerna var kopplade och började skälla. Vi
pratade lugnt med dom och berömde dom för att dom var så duktiga som skällde
iväg grisarna och tjejerna lugnade sig jättefort (dom tycker grisar är
obehagliga). Hade vi stressat upp oss så hade vi överfört det till tjejerna
istället.

Allt har med mentalinställning. Om vi alla hjälps åt, är
förstående och inte dömande så slipper så många känna att dom är ensammast i
världen om ett visst problem.

Vi är många som sitter i samma båt!
//Sofia

Ni vet när man var liten och fångade en fjäril med händerna?! Hur den liksom kittlade i händerna när det försökte flyga?!.
Precis så känns det när man känner de första rörelserna från valparna, små vingar som rör sig mot bukväggen. Det är lika häftigt varje gång och nu dröjer det inte länge tills valparna har vuxit sig så stora och starka att man kan känna riktiga sparkar.

Så vad händer inne i magen?
Nu har de små valpisarna legat i Bellas mage i 42 dagar dvs 6 veckor. Dom är nu ca 7 cm långa och liknar nu en valp men kan inte överleva utanför magen. Runt dygn 45 börjar pälsen att växa. Bella mår fortfarande bra. Hon är pigg och glad och hänger med på våra promenader. Vi är otroligt glada över magtäcket som Anna har sytt för Bella har redan nu mjölk i brösten. Hon är väl förberedd och det är vi också den här gången. Vi kontrollerar dagligen brösten så att vi ska undvika mjölkstockning.
Nu börjar magen bli stor och Bella har ingen midja kvar. Magen har dessutom börjat hänga en hel del.
Så här ser magen ut nu:
Tycker ni att det har blivit någon skillnad? Så här såg magen ut förra veckan:

Det känns lite konstigt att om tre veckor sitter vi förmodligen i valplådan (kanske tidigare till och med) med små nyfödda valpar. Det är alltid lika spännande att få se vad det är för små liv som gömmer sig inne i magen, något man aldrig tröttnar på!
När dom väl är här så blir det liksom självklart att just dom kom till oss.

Nu ska valparna börja ”fetta på sig” så att dom är redo för världen utanför!

Fortsättning följer…..

//Sofia och flocken

Äntligen fick vi till en dag då det passade för alla att träffas… Alla och alla, G-kullen består ju bara av Jessie och Meya men eftersom dom bara är två så var det ju tvunget att båda familjerna, vi och Bibi (som har pappa Sigge) skulle kunna samma dag. I går kom töserna och deras familjer och det var otroligt kul att få träffa båda tillsammans igen!

Tänk vad fort tiden går, töserna har hunnit bli hela 7,5 månad och har vuxit så det knakar!!!
Det är otroligt fascinerande att få träffa våra valpar igen. Det är ju inte alls säkert att valparna förblir i sättet så som vi upplever dom när dom bor hos oss. När töserna bodde hos oss var Jessie osäkrare än Meya. Meya var framåt och på nya äventyr medan Jessie stod bakom Meya. Igår var det ombytta roller. Jessie var mycket mer framåt än Meya och undrade varför hon inte ville leka med henne precis som förr.
Förklaringen är nog ganska enkel för det visade sig senare att tjejerna tyckte att Meya var väldigt intressant så hennes löp är nog i nära intåg.
Tyvärr är det ju inte det lättaste att fota svarta hundar mot snö…… Men det är Meya till vänster och Jessie till höger!

Meya

Jessie

Först fick töserna hälsa på varandra och därefter fick både mamma Alice, pappa Sigge och moster Selma komma ut.
Pappa Sigge
Släktfoto: pappa Sigge, Jessie, mamma Alice och Meya
Eftersom töserna bara var 2 stycken fick även Nemi och Nemis bror Eskil (som bor tillsammans med Sigge) komma ut och hälsa på töserna och deras familjer så det blev ett riktigt släktkalas!

Yrvädret Eskil (hmmm… Undrar om han är bror till Nemi ) visste precis vart han var och blev superglad att få komma in.

Efter en stund var vi riktigt frusna och begav oss in för att fika lite. Väl inne fick även Maya och Bella hälsa på töserna.
Efter några timmar av trevligt sällskap, mycket portis/hundprat och varmt kaffe och smarrigt fika åkte töserna hem till sig. Jag kan nog gissa att dom var rätt trötta när dom kom hem. Det är mycket intryck att komma hem till oss med alla tjejer och att dessutom få träffa syrran igen tar på krafterna.

Stort tack till Jessies och Meyas familjer samt till Bibi för en trevlig eftermiddag. Det är så fantastiskt kul att få träffa våra valpar. Hur stora och hur gamla dom än blir så är dom i våra hjärtan alltid våra bebisar!

Tack!

//Sofia och gänget

Oavsett vad man har för ras ska man ha kroppsvård på sin hund. Alla hundar behöver man klippa klorna på, kolla tänderna samt titta i öronen. Om man tar på sin hund, klämmer och känner och att man känner sin hund och hur den brukar vara så upptäcker man snabbare om något förändras.

I tisdags tittade jag på Djurens hjältar som går på tv just nu. Där var det en liten hund som började kräkas, gick vingligt och hade ryckningar i kroppen och ögonen. Det visade sig att det inte var något neurologiskt som man kunde tro utan hunden hade fullt med skabb i öronen!!!!
Fullt med äckliga små djur i hörselgångarna och dessutom inflammation i öronen!!!

Det är viktigt att se tecken på om någonting inte stämmer tidigt! Har man dessutom en portis ska man plocka moget hår ur öronen samt hålla pälsen tovfri genom att kamma!!!
Dräktiga Bella ligger på trimbordet. Vi har två trimbord som vi fixar hundarna på. Tjejerna fullkomligt äääälskar att få ligga där uppe, då får dom ju egen tid med oss.
Så vad gör vi när vi går igenom tjejerna?
Titta hur långa klorna är samt klippa dom!Titta på tänderna och om dom har tandsten så skrapar man bort den.
Borsta tänderna!
Kamma pälsen, det ska inte vara tovor i pälsen!
Titta i öronen och ryck eventuell mogen päls!
LUKTA i öronen! Det ska lukta öra. Vet man hur ett hundöra ska lukta så vet man när något är fel. Luktar det t ex gammal disktrasa eller unket så är något fel!

Och så här fina blir tjejerna när vi är klara:
Bella
Nemi
Selma
Maya
Alice

//Sofia

Nu har valpisarna legat i Bellas mage i hela 5 veckor.

Så vad händer inne i magen?
Nu kallas dom inte längre för embryon utan för foster och liknar en hund. Valparna har nu utvecklat ögonlock som täcker ögonen och ytteröron som täcker öronöppningen. Vid den här ålder kan man också avgöra vilket kön valparna kommer att få. Förbening av bröstben, bogblad samt revben sker. Fosterblåsorna är nu så stora att de fyller ut hela livmodern så att den får ett mer jämntjockt utseende.

Bella då?

Bella mår nu bara bra. Illamåendet har släppt och istället övergått i hunger. Kanske inte så mycket i sin egen mat (torrfoder), det äter hon också men helst av allt vill hon ha vår mat och gärna sno åt sig lite extra godis. Vi får helt enkelt hålla lite extra koll på henne så hon inte snor åt sig något som inte är så bra att äta.
När Alice hade Cookie i magen (2011) snodde hon ett fläskkotlettben. Som tur var hade vi sparris på burk hemma som vi då kunde ge henne. Fläskkotlettben kan ju vara väldigt vasst men sparrisen lindas runt benet så att det inte river i magen. Som tur var kom det upp samma väg som det hade kommit ner så allt gick bra men det kan vara ett bra tips: ha alltid en burk sparris hemma!
Bella dygn 35:

Dom andra tjejerna ville också vara med och mysa i sängen:
Nästa vecka kommer det ha hänt jättemycket med magen, valparna kommer att ungefär ha dubblat sin längd…
Fortsättning följer…….

…. hoppas vi!
Förra gången Bella blev mamma drabbades hon av mjölkstockning i alla bröst utom ett!
Så här i efterhand har vi förstått att Bella väldigt tidigt, redan innan valparna föddes, hade mycket mjölk i brösten. Eftersom Bella var pigg in i det sista så fick hon följa med på våra vanliga promenader och den vintern var det riktigt kallt ute med massor med snö (kallare än vad det är nu).
Dagen innan F-kullen föddes låg Bella på rygg ute i snön på tomten och övade ”ryggsim” (ni vet när portisarna ligger på rygg och ”ålar” fram på rygg).
Det här gjorde så att Bella säkert redan då fick mjölkstockning.
Dagen innan Bella valpade F-kullen, förmodligen hade hon redan här börjat få mjölkstockning!

Efter något dygn insåg vi att valparna inte gick upp i vikt som dom skulle och att Bella inte kunde ge mat. Vi var tvungna att dels ge valparna mjölkersättning samt försöka pumpa ur den gamla mjölken i brösten på Bella. Dom som själva har haft mjölkstockning vet hur ont det gör och man såg att Bella tyckte att det var allt annat än kul…. Bella är en tapper tjej och lät oss ändå hjälpa henne. Till att börja med kom det ut hårda mjölk-korvar ur brösten, sedan övergick konsistensen till mjukost och till sist kom det ut vanlig mjölk!
Under den här tiden hade valparna blivit bortskämda med att maten kom på en gång genom ersättningen. När vi till slut hade fått bort mjölkstockningen på Bella hade valparna tappat det här med att arbeta för maten. Därför fick inte Bella igång mjölken så mycket som det hade behövts.
Lilla Baron får mat
Bella är så otroligt snäll! Nemi var bara 5 månader gammal när F-kullen föddes och Bella lät henne ligga inne i valplådan tillsammans med valparna!

Vi vill inte vara med om mjölkstockning igen så den här gången är vi förberedda så gott vi kan. Vi har fått hjälp av Koraks matte Anna (pappan till kullens matte) att sy ett magtäcken som ska skydda brösten från kyla:
Bella och Anna
Nu när kylan och snön kom har vi invigt magtäcket som har fungerat väldigt bra! Det skyddar brösten och hon kan ändå kissa när hon har det på sig!

Mjölkstockning är inget vi vill ha igen och något vi inte ens skulle önska vår värsta fiende!

Det ska bli så otroligt spännande att få se vad det är för små liv som växer inne i Bellas mage! Vad är det för kön och vilka färger blir det? Vi hoppas på fler bruna den här gången, det är lite trist när alla är svarta!

//Sofia