Amazing Selma´s

Vi har ju som tradition att vi brukar skriva en årskrönika. Kanske kommer det några rader framöver men helt ärligt så har det ju inte hänt så himla mycket i vårt hundliv i och med Covid-19 som har gjort att i princip allt har blivit inställt och att vi ska ha social distansering.
Året har bestått av mycket glädje men också av den djupaste sorgen. Sorgen över att Ellen inte är en del av vår flock längre och sorgen efter vår älskade Maya. Två olika sorger som är ständigt närvarande. För en tid sen dök en kommentar upp på Facebook som var väldigt dömande gällande Ellen. Att vi var dåliga uppfödare som fattat det beslut vi gjort. Det var ett beslut som låg långt inne och ett beslut som vi hade hoppats på att vi aldrig skulle behöva fatta. De som inte lever i vår familj har ingen aning om hur vi känner och därför är det något man faktiskt inte ska uttala sig om.
Jag vet att Helena fortfarande sörjer djupt (Ellen var hennes hund) och att få en sån kommentar när man inte alls vet omständigheterna och våra känslor bakom det är som att strö salt i ett öppet djupt sår.
Det är jobbigast för oss för Ellen har det fantastiskt i sin nya familj! Rent krasst så har hon det bättre idag än vad hon hade hos oss. Hon har 4 människor helt för sig själv, hon får all deras uppmärksamhet och tanken har slagit dom att Ellen skulle passa att bli terapihund så det fröet ligger och gror hos familjen just nu! Ellen lever livet hos familjen Storm och dom älskar henne något oerhört (vi får ofta uppdateringar om hur dom har det)!
Men Ellen, vi saknar dig, även om vi vet att du har det så fantastiskt bra!
Och så Maya, min älskade, älskade Maya! Hon fattas mig n¨ågot så enormt. Min bästa vän, min följeslagare genom livet! Maya som jag har levt hela mitt vuxna liv med. Maya som jag har fått uppleva så många underbara stunder med. Maya som var den vänligaste av vänligaste hundar, det fanns inget ont i henne! Den enklaste tjejen. Jag saknar henne något så fruktansvärt mycket och hon fattas mig varje dag!
Två sorger, hos två personer. Det är vad 2021 kom med.
Visst har det funnits fina stunder under 2021 och mycket glädje bär vi med oss men dom här sorgerna är ständigt närvarande och det kommer ta tid för oss att läka dom såren!
//Sofia

Doris och jag har haft en spännande förmiddag då vi varit med på filminspelning som leddes av Jonas Leksell som gjort olika barnprogram 🎬 Ett pilotprogram för ett barnprogram som eventuellt kommer sändas i Sveriges Television. Doris var patient med ett påhittat problem med öronen. Hon undersöktes av veterinären Maria och lilla ”veterinären” Ilse. Doris var en exemplarisk patient 😊 Jag hade med mig både Doris och Alma om de skulle behöva 2 patienter men det räckte med 1 och då blev det Doris som fick vara med. Före inspelningen fikade vi i personalrummet och då passade både Doris och Alma på att få mysa och gosa med härliga personalen på Årstakliniken där inspelningen ägde rum.

Trevlig helg!

// Helena

Från oss alla till er alla önskar vi er en glad Lucia!

Det är inte varje dag som man fyller hela 4 år så självklart skulle det firas med kalas!
Mycket har hänt i flocken sen vi hade det senaste kalaset den 22 oktober och det smärtar att allt har blivit som det har blivit.
Kalasen är ju inte heller desamma som dom var när Party-pinglan Selma levde men vi håller såklart fast vid traditionen att fira med kalas på födelsedagen!

Det är helt otroligt att Saga redan är 4 år gammal! Tiden har gått så fort men ändå har det hänt så mycket!

//Sofia

Nu när julen närmar sig kommer tankarna upp efter våra älskade tjejer som inte är i livet längre. Det är svårt att tänka att det är ca 4 år sedan Selma och Alice fick somna in. Våra älskade halvsystrar som var starten på vårt hundliv. Det väcks så många minnen efter våra änglaflickor och det är svårt att tänka att tiden gått så fort och att Selma, Alice, Maya och Bella inte är med oss längre. Vi lever på minnena och hoppas att vi kommer ses igen någon gång i framtiden.

// Kennelmamma Helena

Vi upptäckte nyligen att flera album som vi skapat i ”Galleriet” på vår hemsida inte gick att se. Nu är det rättat och det finns massor av bilder att titta på, bland annat på Saga och Alma samt från N-kullen till och med S-kullen!

https://amazingselmas.se/

// Helena

En lång tradition för oss är att baka pepparkakor efter ett gammalt recept som min (Helenas) farmor May förde vidare. Det blir urgoda pepparkakor och är ett ”måste” att ha till 1:a advent. Igår förberedde jag degen för den blir bäst att baka ut om den får ”stå till sig” ett dygn. Självklart blev det flera plåtar med portispepparkakor även i år.

Ludwig sov under tiden som Sofia och jag bakade.

När Ludwig vaknade fick han provsmaka kakorna och dom fick godkänt 😊

Doris ville också kontrollera att pepparkakorna höll måttet.

Oftast är Helenas mamma Majvor med och bakar men i år kom hon och Claes (Helenas pappa) när baket var klart på kaffe med nybakta pepparkakor.

// Helena

Idag utbringar vi ett 4-faldigt leve för våra Q-kullebarn som fyller 2 år!!!

Hurra, hurra, hurra, hurraaaaa!!!!

// Kennelmamma Helena och flocken

Sorgen och saknaden efter vår älskade Maya är så tung men vi har även en annan sorts sorg. Det har varit en lång och oerhört ledsam process där vi till slut kom fram till att vi behövde söka en ny familj till vår underbara Ellen. Ellen har ett underbett som gör att hon inte kan ställas ut och inte ska gå i avel. Det smärtar oss något fruktansvärt att skiljas från henne men Ellen kommer få ett fantastiskt liv hos familjen Storm (som miste sin älskade Jessie från vår G-kull i somras) dit hon flyttade idag.

// Kennelmamma Helena

Trevlig helg!
önskar vi er alla

…. och invigning av nya matbordet och stolarna!

Igår fyllde ju Nemi (och hennes syskon) 9 år och då hade hon dagen till ära bjudit hem tjejerna på party. Dels var det första gången med ett party som inte var i det Ekströmska huset på Mörbyvägen 40 utan i det Ekströmska-Dahlinska radhuset på Frejgatan 35C (det är ett stenkast mellan våra hus) och dels var det invigning av det nya matbordet och stolarna.

Kanske det är någon av våra läsare som inte vet att Maya, Nemi och Saga (plus Sofia, Micke och Ludwig så klart) flyttade från lägenhet till ett mycket rymligt radhus i somras. Numera tar det oss ca 1 minut att gå mellan varandras bostäder vilket är väldigt praktiskt.

// Helena

Idag hurrar vi för våra E-kullebarn som fyller 9 år!

En extra stor grattiskram till vår älskade Nemi

Tänk att Maya hade 14 valpar i magen och alla klarade födseln. Maya är ”still going strong” med sina 13,5 år på nacken, vilket vi är oerhört tacksamma över. Med ålderns rätt hör hon dåligt och en del dagar behöver hon vila lite mer medan hon har ”spring i benen” andra dagar.

Trevlig helg!

// Helena

Vi har förmånen att kunna gå i skogen ofta och vi stöter ofta på olika vilda djur. Det som är bra är att ingen av våra tjejer har stark jaktinstinkt. Alla hundar är gjorda för att jaga men en del har starkare jakt i sig än andra. Våra tillhör kategorin som ”visar” för oss att det är vilt i närheten genom att ibland vända huvudet och vädra åt det håll där viltet befinner sig. Ofta ser vi människor viltet men tjejerna reagerar inte. Igår stannade vi till på en avverkningsväg för att jag skulle sätta på mössan på Ludwig som satt i bärsele på Sofias rygg. När jag tittar in i skogen står det en älgko där och hon tittar på oss. Tjejerna står lugnt och väntar på att vi ska gå vidare utan att markera doften av älgen (dom har inte sett den). Jag tar ett kort på älgen och Saga (som fastnade på kortet). Älgen stod kvar när vi gick vidare.

Det finns även vilda djur i centrala Nynäshamn. När Ellen hade bajsat och jag skulle plocka upp bajset såg jag ett rådjur som stod stilla och tittade ner på oss från ett berg. Jag är säker på att våra tjejer har utomordentligt luktsinne och att de borde känt lukten av rådjuret men, som sagt, så är den lukten inget dom reagerar på.

Vi är givetvis noga med att tjejerna inte får ge sig iväg för långt bort från oss när de är lösa i skogen och vi respekterar kopplingstvångsperioden som är mellan 1 mars och 20 augusti varje år. Då är det skönt att ha en stor inhägnad tomt som vi har vid stugan där de kan springa.

// Helena

Dagarna rullar på och bloggen faller i glömska ibland. Vi njuter av alla härliga höstdagar. Här är lite bilder som vi tagit de senaste veckorna.

// Helena