Amazing Selma´s

Så klart att tjejerna ville fira Halloween. När jag sa att man den här helgen ska klä ut sig till något läskigt och gå runt bland grannarna och ringa på för att sedan säga: ”Bus eller godis!!!” protesterade dom vilt. Dom bestämde sig för att inte nöja sig med ”eller”. Nä, dom tyckte det var mycket bättre med:
”Bus OCH godis!!!”
Häxhattarna är på!!!

// Helena

Nästa vecka är det ju halloween så vad passar bättre än att ha ett halloween-kalas, tänkte jag, Nemi, när jag började fundera på tema inför mitt 2-årskalas.
För någon vecka sedan åkte jag in till Buttericks i Stockholm. Jag hade först tänkt ett annat tema men jag hittade inte det jag sökte (så det får bli en annan gång istället) men jag tycker att jag lyckades riktigt bra med mitt planerade och utförande i alla fall:
En pumpa och en pumpa-lykta samt massa äckliga spindlar (fast det är nog mest 2-bentingarna som tycker att spindlar är läskiga…)….
Förr i tiden var min släkt bland de värsta piraterna som seglade kring Portugal (klart det måste ha varit på det sättet, eller hur?!?!)… Så vad passar bättre än att ha vimplar med döskallar på?!?!
Visst är jag duktig som helt på egen hand klarade av att sätta upp pirat-vimplarna helt själv??!!
Gammelmoster Selma älskar kalas så hon satt och skakade av iver över att hon fick komma på min fest:
Mormor Alice är lite coolare:
Fast jag är ju såklart coolast av oss alla:
Självklart var också moster Bella med:
Samt mamma Maya:
Jag tänkte som så här: lila hattar till brunbjörnarna och röda till oss lakritstroll… Jag tyckte att det passade bäst så!
Det serverades gotte-tallrik bestående av bland annat: köttbullar, planet pet-godis, morotskex och mycket annat smarrigt.
När 2-bentingarna hade sjungit klart födelsedagssången sa jag: klara…… färdiga….
ÄÄÄÄÄT!!! Och på min signal vräkte vi oss i allt som fanns på tallrikarna. Vårat motto är: ”det gäller att passa på, för de där 2-bentingarna ser rätt så matglada ut”.
Jag fick också förklara för moster Bella att spindlarna på bordet inte var till för att ätas upp då hon är den som är det största matvraket i vår familj.
Jag hoppades såklart på att det skulle finnas något spännande paket att öppna efter matceremonin och såklart fanns det ett sådant.
Men som den snälla hund jag är överlät jag öppnandet till Selma. Hon är certifierad paketöppnare och tycker ju att det är så kul!
I paketet låg något som jag önskat mig väldigt länge: ”Bamsen”!!!
Tjejerna sa att:
– Nu har du äntligen fått den där grisen som du har önskat dig så länge
Och jag svarade med:
– Det är ingen gris, det är en björn!
– Va? Är det en vanlig björn eller är det en isbjörn, frågade tjejerna lite drygt…
– Det är en grisbjörn, tänk det ni, svarade jag!
Och alla föll ut i skratt.

Just nu är jag inne i en ”Lotta på bråkmakargatan”-period (av Astrid Lindgren). Hon och jag har ganska mycket gemensamt då vi båda är påhittiga, envisa och har en egen Bamsen:
Tusen tack för att ni kom för att fira min 2-årsdag. Nästa kalas är inte förrän i mars men då blir det stor fest. Det är nämligen Selmas 10-årsdag!!!

//Nemi

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det E-kullens födelsedag: hurra, hurra, HURRA!!!!
Idag för 2 år sedan låg det 14 nyfödda lakritstroll i vårat valprum. Likt en virvelvind kom de in i vårat liv och rörde runt i grytan.
Stort grattis Plupp, Tilly, Xena, Sigge, Chilla, Chaplin, Eskil, Pingu, Smilla, Dino, Tjoffsen, Nemi, Ludde och Mollie på er 2-årsdag! Hoppas ni alla blir firade ordentligt idag!

Ett speciellt grattis till vår älskade Nemi:
Många portisar är otroligt envisa men få är så envisa som du är! Under dessa 2 år har vårat eget tålamod prövats många gånger i och med dina otroligt starka åsikter. Ingen är som du men du har verkligen gått rakt in i våra hjärtan.
Nu kanske det låter som att Nemi är en jobbig hund men det har hon absolut aldrig varit. Hon har bara haft envisa åsikter om många saker här i livet (tex att det är väldigt onödigt att klippa nosen). Om man ska säga någon negativ sak om Nemi så är det ibland lite jobbigt när Mållgan kommer fram och ska slå med sina tassar I övrigt är hon en helt underbar tjej, en sann vän som alltid finns där. En tjej som fungerar i alla situationer och som är en riktig matte-gris (till min stora lycka).
Vi älskar dig och dina släktingar otroligt mycket!

Självklart har Nemi bjudit in de andra tjejerna på kalas, håll utkik i bloggen under dagen så får ni se vad dagens tema är.

//Sofia och flocken

Det är lite tråkigt att man inte kan ladda upp bilder direkt från mobilen här i bloggen. Nu måste vi göra som så att vi skickar bilderna till mailen från mobilen och därefter laddar vi upp bilderna i bloggen på datorn. Vill ni följa mig (Sofia) och Helena ännu mer så finns vi på Instagram där vi ibland lägger upp lite andra bilder än de som kommer ut här.
Idag startade vi dagen med en härlig promenad med tjejerna i skogen:
Vi går i skogen varje dag och stöter oftare på vilda djur i skogen än vad vi stöter på människor. När vi väl träffar människor reagerar hundarna likadant som när vi stöter på vildsvin. Dom springer fram och skäller för att försöka skrämma iväg ”inkräktarna”. Vi har lärt oss med åren och kopplar upp där vi vet att det finns en risk att det kommer människor.
I förra veckan hade vi närkontakt 2 dagar på raken med vildsvin. Ena dagen sprang en i panik bakom oss när vi gick på en grusväg och dagen därpå plaskade det i ett dike en bit framför oss och iväg sprang en gris. Tjejerna gillar inte vildsvin men jagar varken gris, älg eller rådjur mm. De vill att djuren håller sig för sig!
Idag när vi kom hem blev det grillad kyckling till lunch och Nemi satte sig tillrätta på stolen bredvid mig.
Nemi tyckte att hon skulle få smaka!
När vi 2-bentingar hade ätit klart slog sig tjejerna ner framför diskbänken.
Imorgon fyller Nemi 2 år men hon behöver fortfarande stödhjul när hon sitter
Vi måste nog förklara för henne att stödhjul är till för små tjejer .
När kyckling väl var uppdelad på 5 olika tallrikar så radade tjejerna upp sig.
Klara… Färdiga…..
Ääääääät!

Smarrigt värre, tyckte tjejerna!
//Sofia

För 2 år sen sålde min mormor och morfar sitt ställe som dom hade på Gotland. På de fantastiska stränderna var ljuset helt otroligt så vi tog alltid vackra bilder på tjejerna när vi var där. Nu kan vi ju inte göra det längre och det känns väldigt tråkigt. Här om dagen fick jag och mamma en briljant idé…. Idag packade vi in oss i bilen och åkte till Stenstrand som ligger på Torö (i närheten av oss). Där finns en liknande natur som det är på Gotland!
Vi var på ett litet fotouppdrag som ni framöver kommer att få se (tiden är inte inne än) men ni ska få se lite av de andra bilderna som vi tog på tjejerna:
Alice:

Bella:
Maya:
Nemi:
Selma:

Många fina bilder blev det
Väl där ute gick vi en promenad och slog oss sedan ner vid en strand och åt lite lunch som vi hade tagit med oss. En väldigt härlig förmiddag!

//Sofia

För några månader sedan stod det i den månadens Hundsport (en tidning som alla som är medlemmar i Svenska Kennelklubben får) om ”Det resande folket”. De syftade såklart på hundmänniskor!
Är det några människor som reser land och rike runt för olika aktiviteter så är det hundmänniskor.
T ex: vart vistas vi allra helst vid Lucia? Inte är det vid ett Lucia-tåg utan helst vill vi då vara på Stockholm Hundmässa och antingen ställa ut eller bara gå runt och titta på alla saker och alla olika raser.
Jag förstår att det måste vara konstigt för en helt oinsatt människa att förstå hur man kan sitta i bilen i flera timmar, övernatta på hotell, gå upp tidigt på morgonen för att sedan bege sig till utställningsplasten där du kan behöva vänta i flera timmar för att sedan få gå in i en utställningsring (som dessutom ser ut som en kvadrat och inte en ring) för att där bli bedömd av en domare under ca 2 minuter för att sedan åka hem.
Det här är vardagsmat i många hundmänniskors liv. Det är detsamma oavsett om det gäller: agility, lydnad eller rallylydnad. Det kan vara låååååång väntan och det går fort så är du klar.
Men det är tävlingarna som (förhoppningsvis) ger betalt för allt arbete du och hunden har lagt ner tillsammans. Det är måååånga timmar som oftast ligger bakom varje tävlingstillfälle.
Det är ju dessutom kul att få träffa likasinnade människor, kunna prata hund hur mycket du vill samt att man får en liten mini-semester.
I lördags styrde jag, mamma, Maya och Nemi vår färd mot Sundsvall:
Det var mysigt att bo på hotell tyckte tjejerna men vi var tvungna att förklara för Mållgan (ni som har läst det senaste blogginlägget av Nemi förstår), att man måste vara tyst på hotell trots att andra hundar skäller.
Vi hade en mysig lördagskväll med tjejerna och på söndagen fick vi lite sovmorgon för vår ring skulle inte börja förrän klockan 10.00 med portisarna som första ras.
Vi bodde precis bredvid Nordichallen där utställningen skulle vara, väldigt praktiskt.

Väl på plats träffade vi Nemis bror Chaplin (Amazing Selma’s Exhausted Rocky) med familj, Ozzy med matte Cilla samt D-kulletjejen Brallis (Amazing Selma’s Diana Ross) med familj och många fler. Brallis har vi inte träffat sedan hon flyttade när hon var 10 veckor gammal. Det var verkligen jättekul att få träffa henne och hennes familj igen!!!! Oavsett hur gamla våra avkommor blir eller hur längesen det än var vi träffade dom så är det alltid kul att få träffas!
Allra först ut var Chaplin som unghundshane som tilldelades ett Very Good (Mycket god kvalitet) och blev därefter 2a i unghundsklassen. Chaplin är en kille som behöver, precis som sin mor, lite längre tid på sig att mogna i kroppen. Han är en otroligt glad och härlig kille:
Precis som sin bror är Nemi under utveckling. Vissa portisar mognar snabbare i sina kroppar än andra. Nemi och Chaplin har, vad en del säger, de lite äldre generna i sig… De tar längre tid på sig att mogna och utvecklas i kropparna. Det tycker jag är absolut inget fel, men man måste vara medveten om att det kan ta tid innan de faller domarna i smaken….
Hur som helst: bra jobbat Madeleine! Man ser verkligen att både du och Chaplin har utvecklats i utställningssammanhang! Ge den grabben några år så kommer även han mogna i kroppen!
Svårt är det att fota svarta hundar inne i en hall!
Nemi fick också Very Good med en väldigt fin kritik och det som hon fick ”nedslag” på är sådana brister som jag vet att hon har. Hon behöver bara lite tid på sig att utvecklas!
Efter Nemi skulle Brallis in i öppenklassen. Det här var första gången Brallis var på en utställning och absolut första gången som hon träffade portisar efter att hon flyttade från oss, 10 veckor gammal:
För att vara absolut första utställningen så stod Brallis sååå himla fint!
Dessvärre så tyckte Brallis att hon skulle hoppa och studsa när hon och Helena skulle visa rörelser och när Brallis väl sprang så blev det passgång hela tiden. Domaren var tålmodig och gav dom många varv för att försöka få henne att trava. Domaren var väldigt fundersam hur hon skulle bedöma men beslutade sig efter mycket om och men att tilldela Brallis ”Can not be judge” av den anledningen. Det är mycket som spelar in när det gäller utställning. Hundarna ska klara av att både röra sig, bli hanterade samt att stå.
Brallis och matte Helena gjorde ett strålande jobb i alla fall, så nu är det bara hem och träna för att kunna komma igen längre fram, för Brallis är otroligt fin!!!
När öppenklassen var klar så var det dags för Maya och mamma att gå in i championklassen. Mamma har inte ställt Maya sedan i maj (Österbybruk) då Maya tog sitt första cert och blev BIM.
Eftersom Maya också tillhör den typen av portisar som tar längre tid på sig att mogna vet vi att finska domare kanske kan tycka att Maya är lite tunn i sin benstomme (de brukar vilja ha väldigt grova hundar), trots att hon idag har blivit väldigt fin.
Maya tilldelades Excellent (utmärkt kvalitet), blev 2a i championklassen med Ck och fick därefter tävla vidare i ”Bästa tik”
Nu visste vi att Maya som bäst kunde bli 2a i ”Bästa-tik-klassen” och som sämst 4a (då de var 4 stycken). Domaren placerade Maya som 2a bästa tik med reserv-cacib!!
Nöjda och glada kunde vi åka hem mot Nynäshamn igen.
Stort tack till våra underbara valpköpare för trevligt sällskap och för att ni vill visa upp era Amazing Selma’s-hundar. Vi är otroligt stolta över er och bra jobbat igår!
Stort tack också till Cilla och Ozzy för trevligt sällskap!

//Sofia

Det händer ungefär varje dag att 2-bentingarna säger till mig: ”Nej Nemi, du får inte slåss med tassarna på oss”, ”Nej Nemi du får inte slå dina släktingar till 4-bentingar med dina tassar”, ”Nej Nemi inte dra i kopplet” ”Nej Nemi, inte så”… ”Nej Nemi inte si”…….
Det här är något som jag har försökt förklara för dom i snart 2-årstid och det är först nu som dom har lyssnat…
Det är faktiskt inte jag, Nemi, som gör alla dessa saker… Äntligen har de förstått att det är Mållgan som gör alla hyss! Mållgan är en bra busig och envis filur så nu när jag gör något hyss så skäller 2-bentingarna på honom istället för på mig.
Det är inte mer än rätt att han får börja få lite skäll, tycker jag!
Här är jag!
Här är Mållgan i farten…
Det var Mållgan som la leksaken i mattes godispåse!

//Nemi

Det man lär sig som uppfödare är att det inte alltid blir som man har tänkt sig.
Idag åkte vi till veterinären för att se vad som gömde sig i Cookies mage, genom ett ultraljud. Veterinären letade och letade men hur hon än letade så kunde hon inte hitta några små valpisar.
Tråkigt är det men det är så det är. Anledningen till varför det inte blev några valpar kan man aldrig veta. Vi fick till en bra parning och vi var rätt i tiden men ibland vill Moder Natur något helt annat.

Vi tar nya tag och planerar för nya valpar. Givetvis kommer vi att para Cookie igen i framtiden men till nästa kull kommer det att bli en annan mamma och pappa.
Dessa valpar beräknas vara redo att flytta till sina nya familjer i april 2015.
För mer information om de blivande föräldrarna mm, välkommen att höra av Er!
Vi önskar er alla en härlig helg!

//Sofia, Helena och flocken i Nynäshamn

Igår åkte Sofia och jag till Nykvarn för att hälsa på hos Bertil och familjen Söderstrand, foderfamiljen till Bertil. Det blev ett kärt återseende, Bertil är en go och glad myskille som älskar att bli gosad med . När vi kom var Bertil en lurvetuss och när vi åkte därifrån hade han kortare päls på nos och rumpa
Puss, puss!
Bertil älskar att hoppa runt på studsmattan med någon av Söderstrandsbarnen, här är det Kian och han som leker
Kul att åka kana! tycker Bertil
Affe (från vår C-kull) och Bertil
Så här stilig blev Bertil efter frisering av nosen….
…. och bakdelen
Goe Gossen Bertil alias ”Tuffe Viktor”
Det märks kanske att det var lite blåsigt i Nykvarn igår . Både min och Bertils frisyr ser ”a little bit windy” ut
Bertil har ett underbart härligt liv tillsammans med sin familj (dottern Irma och pappa Fix saknas på bilden). Familjen har utökats med blandisen Hector som tidigare bodde hos Fixs syster i Kroatien. Dom 4-benta grabbarna trivs jättebra ihop.
Från vänster: mamma Anna, Kian, Bertil, Hector, Edin och Affe.

Tack för igår, Anna, och tack så hjärtligt för gofikat!!

// Helena

I fredags den 3 oktober åkte jag (Helena), Selma och Bella till Järfälla för att umgås med Cookie och matte Madeleine några timmar. (Sofia, stackaren, var dunderförkyld så hon stannade hemma tillsammans med Alice, Maya och Nemi). Madeleine har hållit oss uppdaterade under de veckor som gått sedan Cookie blev parad och vi vet att hon har mått lite illa och kräkts (ett väldigt gott dräktighetstecken ) och att hon är väldigt kontaktsökande (mer än vanligt, dvs hon har ett stoooort behov av närhet just nu)!
Det blev ett kärt återseende. Cookie är en så glad och härlig tjej och jag blir lycklig i hjärtat varje gång vi ses.
Det har gått 3 veckor 3 dagar sedan Cookie dejtade Ozzy. Magen är sig lik, dvs den har inte blivit större, vilket är helt normalt. Det dröjer några veckor till innan den börjar växa. Det är de 2 sista veckorna som magen växer som mest.
”Nakenchock” …. Ett tydligt tecken på dräktighet är att huden runt brösten blir rosafärgad efter ca 3 veckors dräktighet. Tummen upp här också, alltså !!
Eeeh, kanske inte den bästa bilden på Cookie och hennes älskade matte Madeleine
Svart Cookie på svart golv. Som Madeleine brukar säga: ”Ibland tror man att Cookie har försvunnit för hon syns inte mot det svarta golvet”
I köket har Cookie en egen myshörna med ”favvoleksaken” som är en kudde
Bella, Cookie och Selma poserar vant framför kameran
Tack för supermysigt sällskap, god mat och gofika, Madeleine!!!

// Helena

Snart är september förbi och tiden rusar på som vanligt. Imorgon har det gått hela 3 veckor sedan vi parade Cookie och på fredag är det tänkt att vi ska åka för att hälsa på henne.
Nu har vår vardag dock börjat lugna ner sig och den här helgen hade vi för ovanlighetens skull ingenting inplanerat.
Idag tog jag och mamma med oss leksaker ut i skogen så fick tjejerna göra sökruta, dvs leta leksaker i en av oss upptrampad ”ruta”. Maya och Alice var speciellt taggade
Nemi har inte riktigt förstått det där med att leta efter leksaker i en sökruta. Att plocka upp saker hemma älskar hon men hon föredrar att leta efter människor eller allra helst göra riktiga spår!
Ibland måste man som hundägare anpassa sig efter sin hund och inse att hunden inte är mogen för vissa saker. Vi får helt enkelt se om Nemi någonsin kommer att tycka om att hämta och leta leksaker i sökrutan men vi inser att det inte är riktigt hennes grej. Då får man göra saker som dom istället tycker är kul för att om man försöker nöta istället är risken att hon tycker att det bara är ännu tråkigare och man kan då förstöra för framtiden. Hundträning ska vara kul och att då istället få se Nemis glädje när hon får göra saker hon gillar kan inget i hela världen slå!
Selma å andra sidan älskar att hämta och leta efter leksaker men är inte alls lika duktig på att spåra. Hon letar hellre först reda på nylagt älgbajs och spårar sen vidare till målet. Hon hittar alltid målet men det är inte riktigt säkert att hon går så som hon borde göra!
Bella är en arbetsmaskin och gillar faktiskt det mesta!
Det gäller att passa på nu och njuta av skog och mark så länge man bara kan samt att hitta på roliga aktiviteter. Snart kommer vintern och då är det inte säkert att det går att komma ut på samma sätt (om det blir lika snörika vintrar som det har varit de senaste åren)
Våra älskade, underbara och helt fantastiska tjejer
//Sofia

Vi bad Cilla som har Ozzy, den blivande pappan, samt Madeleine som har Cookie, den blivande mamman, till I-kullen att skriva ihop en varsin presentation om sina hundar. Vanligtvis är det ju en av våra egna tjejer som ska bli mammor men eftersom Cookie är en fodertik kände vi att vem kan berätta bättre om henne än hennes familj? Dessutom är det ju kul att få höra hanhundsägarens egna ord om sin hund
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Aquastar´s Illion The Sweet Boy ”Ozzy”
Född: 2010-12-15 Reg nr: SE14425/2011
Genomfört MH
HD grad A
ED: ua (0)
Meriter:Ozzy är utställd med cert, CK och flera excellent. Godkänt anlagsprov i viltspår. Har två kvalificerande poäng i fortsättningsklass i rallylydnad (ett kvar till uppflyttning)

Ozzy är en glad envis kille med mycket charm som gillar fart och fläkt men sen gärna slappar och myser i soffan. Han tycker mycket om människor små som stora men har förstås några favoriter han gillar extra mycket.
Han gillar att ha en uppgift och finns det ingen så kan han se till att hitta på egna, bära på något och med glädje lämna ifrån sig eller kanske vänta på en inkallning för att få vara duktig. Vatten är underbart att simma och springa i, hoppar mer än gärna i för att få hämta en sak!
Ozzy gillar att visa upp sig och att locka fram skratt.
Allt är roligt tills motsatsen är bevisat så Ozzy tränar lite av varje beroende på säsong, tid och ork hos matte. Hittills har det blivit rallylydnad, spår, viltspår, sök, agility och lydnad.
Ozzy älskar att få använda sin nos och är duktig på att spåra och även söka både människor och saker. Är man i skogen signalerar han när han känner doften av något annat levande, fågel,människa eller t ex älg men kommer på inkallning.
Ozzy vill vara till lags och tror han att han har gjort fel blir han en clown och försöker busa sig sams.
Ozzy som liten valp!
Ozzy tillsammans med sin matte Cecilia

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Amazing Selma’s Princess Cookie ”Cookie”

Född: 2011-08-15 Reg nr: SE49965/2011
HD: A
Genomfört BPH
Meriter: Utställd med Excellent. Har gått flera kurser bland annat agility och rallylydnad

Cookie bor med oss, två vuxna och två aktiva killar (6 och 9 år). Trots våra aktiva barn tycker vi att Cookie har mognat och blivit en lugn och trygg ”syrra” även om det är mycket rörelse och höga ljud runt omkring. Cookie träffar sin blivande familj för första gången

Cookie är vår glada, sociala, lyhörda och aktiva tjej som har” koll på läget”.
Vi är så glada att vi valde att skaffa en ”portugis”. Hon älskar att använda sin nos på olika sätt, hon gillar att rusa, hoppa högt, hon gillar långa promenader och en joggingrunda på en mil.
Hon är nu för tiden lätt att ha med sig på promenader och lämnar väldigt sällan vår sida då hon får gå lös. Från att ha varit en helvild valp är hon nu vid tre års ålder en klok och förståndig tjej som gillar ett aktivt liv men viktigast av allt är att hon får vara med .
Efter en aktiv dag när hon fått utlopp för både ”kropp och själ” ligger hon gärna och myser i soffan med benen upp, framför allt med sin matte som förstås är favoriten……………………..
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Här om dagen fick vi rapport från Cookies matte Madeleine om att Cookie är lite loj, pratig och börjar få större bröst. Det är ett gott tecken!!!
Det ska bli otroligt spännande att se vad som gömmer sig i magen. Nästa vecka ska jag och mamma åka och hälsa på henne så fortsättning följer…..
//Sofia

Tjena, tjena, H-kulletjejen Nikki här! Som ni kanske har läst i inlägget som finns lite längre ner så hämtade familjen Ekström hem mig till sig i torsdags för att låna mig i några dagar. Väl där började dom fixa med mig: klippa nos, klippa rumpan samt rycka håret i öronen. Jag undrade allt vad som skulle hända när kennelmamma Helena började träna mig på att ”stå”. Jag är mest van vid att sitta och göra konster och sånt men ”stå” var tydligen något väldigt viktigt
På lördagen fick jag vara med kennelpappa Peter samt tjejerna medan mina kennelmammor gav sig iväg till deras brukshundklubb där det skulle vara en inofficiell utställning. Efter ett tag kom vi efter och ooooj vad mycket hundar det var där! Jag skällde ett tag på dom alla men insåg ganska snabbt att det var på tok för många hundar för att ens kunna skrämma iväg dom.
Det vart en låååång dag men lååååång väntan och innan det var vår tur tränade jag och Helena med varandra och det gick faktiskt väldigt bra.
Tillslut var det dags för brorsan Higgins (Amazing Selma’s Hollywood Star) att gå in i ringen (riktigt snygg brorsa jag har om jag får säga det själv)….:
Brorsan fick ett Hp (hederspris) och fick därför tävla om att bli BIR-/BIM-valp…
När det väl var dags för min tur vet jag inte vad som flög i mig… Jag som hade skött mig så bra innan blev riktigt busig (ibland kan det bli så efter en låååång dag med mycket väntan). Jag hoppade, studsade och bet i kopplet när kennelmamma Helena försökte springa med mig:
Typ så här kan det så ut då!
Men att stå och bli hanterad var jag riktigt duktig på om jag får säga det själv!
Några steg fick jag till rätt och domaren skrattade lite åt mig! Bättre en glad och positiv valp än en osäker och ledsen, brukar jag säga! Jag fick ett Hp i alla fall och en väldigt fin kritik. Med rätt träning sa domaren att jag kan bli väldigt lovande!
Sen tävlade jag mot brorsan……. Han är duktigare på att springa än vad jag är så han blev ”Bästa-portis-valp” medan jag blev ”Bäst-i-motsatt-kön-valp”:
Amazing Selma’s Hollywood Star ”Higgins”
Lilla jag, Amazing Selma’s Honolulu Hulahula ”Nikki”

Det var värsta släktträffen där i lördags…. Både min mamma, pappa, moster, kusin samt en ingift extra morfar var där:
Amazing Selma’s Extreme Superman ”Eskil” som är min kusin var där…. Han blev andra bästa hane med Hp!
Här har ni grabb-ligan: kusin Eskil, pappa Korak (som kom 3a), den ingifta extra morfarn Sigge (han är pappa till mina mostrar Meya och Jessie i G-kullen). Sigge vann klassen och blev slutligen även BIM (bäst-i-motsatt-kön) och sist men inte minst BIS-4-veteran (Stort grattis!).
Därefter var det dags för min mamma och moster att tävla:
Moster Maya kom 2a i klassen med Hp
Och mamma Bella kom 3a med Hp.

Från början var det tänkt att jag också skulle vara med i klassen ”Uppfödargrupp” men i och med min inte allt för braiga springrunda tidigare blev det: Maya, Bella och Higgins som tävlade:
Dom fick att det var en jämn och fin grupp och även beröm för det fina avelsarbetet.
Slutligen deltog mamma och moster i något som kallas för KM. Där kan alla som är medlemmar i Nynäshamns Brukshundklubb samt anmälda till utställningen delta för att utse årets finaste hund i klubben. Ca 13 hundar deltog där och det är bara 4 som placerar sig…… Dom började tacka av dom som inte skulle placera sig och hör och häpna så fick moster Maya stanna kvar, hon kom på en 4de plats (precis som kusin Nemi blev förra året):
Det här var alltså första gången jag någonsin var på en utställning och avskräckt är jag inte. Utställning verkar vara väldigt kul men jag måste lära mig att man inte ska hoppa och studsa utan man kan ha kul på andra sätt .
//Nikki

Vi försöker ha kronologisk ordning på våra blogginlägg så egentligen skulle det här handla om den inofficiella utställningen vi var på i lördags på vår hemmaklubb Nynäshamns brukshundklubb. Det kommer ni få läsa om och se foton på lite senare. Istället vill jag visa lite bilder som togs i söndags när vi (Peter, jag, Selma, Alice, Maya och Bella) var hos Björklingeligan: 2-bentingarna Pia och Håkan samt 4-bentingarna Figo, Mozart och Agnes:
Fina Agnes
Pia är en poppis tjej, hon har massor av godis i fickorna
Hela ligan, från vänster: Maya, Mozart, Figo, Agnes, Bella, Selma och Alice
Full koncentration….. Gissa vad som är på G?…… Godisreeeeegn!!!!!
Agnes, jag, Bella och så kan man skymta Maya till höger i bild
”Byäldsten” Figo, snart 12 år, jag och Bella.
Pia och Mozart (9 år)
Tack så hjärtligt, Pia och Håkan, för en underbar dag hos er och för allt gott som det bjöds på!
// Helena

Igår hämtade vi hem sötnosen Nikki som ska vara hos oss tills imorgon då hon ska ställas ut på sin första utställning här i Nynäshamn.
Det var ett tag sen som Nikki blev klippt om nosen och rumpan så det var väldigt väl behövligt. Dock tog vi inga bilder innan men här är efterbilder:

Nikki med sin mamma Bella

Vi konstaterade igår att Nikki är otroligt lik sin kusin Agnes (som är vår fodertik också). Både till sättet och utseendet men Nikki är en smäckrare typ än vad Agnes är. Se själva:
Visst finns det likheter mer än färgen?!
Vi får verkligen tänka till när vi pratar med Nikki så att vi säger rätt namn och inte säger Agnes till henne .
Sötnosar är dom båda två och otroligt trevliga!

//Sofia

Nu börjar det Ekströmska-livet återgå till det mer normala och vi njuter av höstens härliga dagar (som hittills har varit otroligt varma).
Den här sommaren har handlat en hel del om hundutställningar för vår del, fast än vi egentligen bara har varit på 6 stycken hittills så har vi även ringtränat för Gerard O’shea hela sommar. Vi bestämde i våras för att försöka satsa lite mer samt att vi ville utvecklas som handlers. När det dessutom började gå väldigt bra så får man ju lite ”blodad-tand”.
Snart kommer bloggen börja handla mer om Cookie, valpmage och slutligen valpar men fram tills dess får ni hänga med i vår vardag och den här helgen var vi på utställning i Gimo.
Med oss hade vi Bella och Maya och väl på plats träffade vi Bellas son Higgins (ur H-kullen) samt hans matte Maria.
Portisarna var först ut i vår ring som startade kl 9.00 så vi hade varit tvungna att gå upp redan vid 4.00 på morgonen (galna hundägare ).
Eftersom Higgins är valp var han först ut. Han och Maria har tränat en hel del för Gerard dom också och det ska bli otroligt spännande att se vad det blir av dom i framtiden. Superduktiga, båda två!
Higgins var ensam valp och fick en otroligt fin kritik, stod som en pärla och sprang med glädje och attityd i ringen:
Dom tilldelades hederspris och blev ”Bästa-portisvalp”, därmed förstod vi att dagen skulle bli lång för självklart skulle Higgins visas upp sig i stora finalringen.
Stilig, inte sant?!!!
Av våra tjejer var Bella först ut och skulle in i öppenklassen där det var 6 tikar som skulle bedömas:
Domaren tyckte att Bella hade ”interesting color” och tilldelade henne Excellent (hennes 4e Excellent i år av 4 utställningar så uppenbarligen är hon en tik av utmärkt typ). Eftersom det bara är 4 som blir placerade skulle 2 tackas av och Bella var en av dom som fick stanna kvar i ringen. Slutligen blev hon placerad som 3e bästa öppenklass tik. Otroligt glada och nöjda blev vi som ni säkert förstår!

Därefter skulle Maya in i championklass och möta 3 andra champions. Redan innan förstod vi att domaren nog skulle tycka att Maya skulle ha bättre bröstkorg (det var det han var som mest noggrann med) men vi tilldelades ett Excellent och blev slutligen 4a i championklassen. Maya var för ”elegant” för hans smak:
Medan vi väntade på att klockan skulle bli 15.00 (då finalerna startade) passade vi på att ta kort på mamma Bella med sin son Higgins:
Helena slog sig ner vid finalringen med våra tjejer och jag (Sofia) agerade coach till Maria och Higgins (det är inte alltid lätt att veta hur bedömningen i finalen går till):
Domaren ska gå igenom alla valpar (var säkert runt 30 stycken).
Springa och visa upp sig.
Ställa upp sig när domaren gått igenom alla.
Därefter började dom släppa ut dom i stora finalringen:
Att bli placerad bland dom 4a bästa är väldigt svårt och Higgins blev avtackad. Trots att det hade varit en lång dag och att vi alla såg att Higgins var trött så visade han en otrolig glädje och attityd i ringen! Två otroligt glada och stolta uppfödare åkte hem till våra andra underbara tjejer. Gimo bevisade att vi har fina hundar!
Slutligen, en bild på en glad Higgins:
//Sofia

Det är med stor glädje vi nu kan meddela att Amazing Selma’s Princess Cookie ”Cookie” har varit på dejt med Aquastar’s Illion The Sweet Boy ”Ozzy”!
Det har varit bestämt i över 1 år vem Cookies pojkvän skulle bli och dom har träffats några gånger under det här året. De gillade varandra redan första gången de träffades och vi är otroligt glada över att få använda oss av Ozzy.
Mer om Ozzy och Cookie kommer framöver (deras mattar har fått i uppgift av oss att skriva om deras vovvar).
Både Cookie och Ozzy är glada, sociala, trevliga, friska och arbetsvilliga portisar.
Cookie bor hos vår underbara foderfamilj som består av matte Madeleine, husse Daniel och lillhussarna Viggo och Ville. Cookie är van vid liv och rörelse (som det är i en barnfamilj) och berörs inte av höga eller plötsliga ljud (vilket hon även visade när hon genomförde BPH i augusti).

Cookie är den enda valpen mellan Alice och Figo. Hon har däremot 32 halvsyskon, 30 av dessa är höftledsröntgade och alla har fria höfter.
Cookies hälsoresultat är:
HD: A
PRA: Carrier
JDCM: 1-1 Probable Normal
IC: Normal (via föräldrar)
Ögonlyst: UA
Ozzy bor tillsammans med sin matte Cilla i Ljusdal och dom är välkända ansikten på deras brukshundklubb. Ozzy och Cilla tävlar i rallylydnad och har hittills fått titeln: RLD N. Dessutom har han genomfört ett godkänd anlagsprov i viltspår och han har också genomfört MH. Det råder ingen tvekan om att det här är en kille som älskar att arbeta!
Ozzys hälsoresultat är:
HD: A
ED: UA(0)
PRA: Normal/Clear (via föräldrar)
JDCM: 1-1 Probable Normal (via föräldrar)
Ögonlyst: UA
Det ska bli otroligt spännande att se vad det här resulterar i och vi hoppas att det kommer att bli både svarta och bruna valpar kanske med lite vita tecken!
Valparna beräknas födas vecka 46 med leverans vecka 2 (2015).

Är du intresserad av en Cookie- Ozzy-valp?
Välkommen att höra av dig!

//Sofia och Helena

Nu hoppar vi lite i tiden. Igår fyllde Alice 9 år och idag hade hon bjudit in sina släktingar på maskeradparty. Hon hade själv valt temat och har till och med besökt Buttericks i Stockholm .
Kan ni gissa vad dom föreställer?:
Självklart bjöds det på ”gotte-tallrik”:
Nya tallrikar dagen till ära, även dessa har såklart Alice valt!
Så här i valtider röktes fredspipa och både cowboysarna och indianen var rörande överens om att ALLA har lika värde oavsett om man är rödskinn eller vit (eller svart eller brun eller grå eller prickig eller vilken färg man nu kan ha).
Eftersom dessa 5 portugiser inte har rösträtt vill de uppmana er som fått röstkort att gå till valurnorna!
Indianhövdingens ”högra hand” ville också vara med på kalaset, men hon fick ingen ”gotte-tallrik” det bestämde Alice.
HUGG IN!
Oooh, en tigeri-tiger! En som piper dessutom!
Precis vad Alice hade önskat sig!

Tidigt på lördagsmorgonen lämnade jag (Sofia), Helena, Maya, Bella & Selma (som agerade sällskapsdam under dagen) stugan och åkte söderut. Kvar blev Peter, Alice, Cookie och Nemi som ägnade dagen åt att plocka samt rensa lingon.
Portisarna var först ut i ring 13 så därför var vi på plats 7.30. Det var 22 portisar anmälda (otroligt många för att vara i Högbo), även den blivande pappan deltog:
Är han inte stilig så säg!
Först ut av våra tjejer var Bella i öppenklassen där även 5 andra tikar deltog.
Bella fick Excellent, blev placerad som 3a och fick även CK (certifikatkvalitet) men blev inte placerad i ”Bästa tik” (där var det 7 tikar som konkurrerade mot varandra):
Maya som går i championklass tävlade mot 2 andra tikar. Hon placerades som nr 2, fick Excellent och CK. Hon blev även placerad som nr 2 i ”Bästa tik” och fick reserv-cacib:

Till utställningsplatsen kom Bella och Korak-dottern Stella med familj från Sandviken.
Stella blev otroligt glad att träffa oss :
Efter en härlig dag med trevligt sällskap åkte vi tillbaka mot stugan!
//Sofia och Helena

Vi har haft några hektiska veckor så nu ska vi hinna ikapp med bloggen.
Allt började med att vi fick veta att den blivande mamman Cookie hade börjat löpa. Då startade ”processen” i form av att bland annat kontakta hanhundägaren, så att hon var förberedd. Vår gissning var att parning skulle sammanfalla med utställningen i Högbo. Att flänga fram och tillbaka mellan Nynäshamn och Ljusdal (där hanen bor) och dessutom åka på utställning i Högbo hade blivit lite stressigt. Till vår stora lycka blev vi erbjudna att få låna vår fodertik Agnes matte Pia och husse Håkans fritidshus som är beläget i närheten av Delsbo.
I torsdags packade vi in oss: 6 hundar, 3 människor och massa packning i bilen (vilken tur att vi har en Caddy Maxi för allt fick faktiskt plats).
Vistelsen blev lite längre än vad vi hade planerat och trott men det gick ingen nöd på oss. Ett mer härligt ställe att befinna sig på får man leta efter:

//Sofia och Helena