Amazing Selma´s

…. sover, björnen sover i sitt lugna bo. Han är inte farlig, bara man är varlig. Björnen sover, björnen sover i sitt lugna booooooo!”
Den fantastiskt härliga, lagom varma, sommaren och början på hösten närmar sig sitt slut. Som ni ser har flocken Ekström gått i idé och väntas inte vakna förrän nästa vår när värmen kommer åter!

Selma och Bella sover djupt…..
… och det gör även Alice och Maya.

Nädå, vi har inte gått i idé även om man skulle kunna tro det med tanke på att inte bloggen uppdaterats på över 1 vecka. Vi skyller på att vi är inne i en ”viloperiod” så kameran är inte med lika ofta.
Vi har verkligen haft ett bra år hittills. Vi har njutit av Bellas valpar under våren och Alices valpar under sommaren. Det härliga vädret har gjort att vi varit ute, ute, ute och åter ute. ’
Veckan i Härliga Härjedalen kunde inte varit bättre. Vi hade packat med vinterjackor, vantar, mössor, regnkläder, gummistövlar och vintertäcken till tjejerna. Inget av det fick vi, lyckligtvis, användning av
Vi vandrade många mil i den otroligt vackra naturen.
Vi träffade på renar lite då och då.
Vi ”besteg” Kröketbacken, en av de brantaste backarna i Härjedalen. Utsikten där är vidunderlig!
Överallt finns det klart och friskt vatten att dricka!

Nu är det oktober och mörkret och kylan har kommit, då är det inte lika lockande att aktivera hundar utomhus. När det blir riktigt kallt och man inte vill ta av sig vantarna för att inte riskera att frysa fingrarna av sig kan det vara bra att ha en plan för inomhusaktiviteter. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan hitta på med våra vovvar för att de ska få den hjärngympa de behöver.

Som sagt, vi har inte somnat men det finns en liten risk att bloggen inte kommer uppdateras jätteofta under november. Sofia och hennes sambo Micke ska flytta till en lägenhet som ska totalrenoveras. Vi (jo, föräldrarna måste också hjälpa till ) kommer vara sysselsatta med målning, tapetsering, golvläggning mm mm mm.

// Helena

Igår åkte vi hem med Agnes som har varit hos oss under veckan medan hennes husse och matte varit borta. Agnes bor ju tillsammans med Nemis pappa Figo och Selmas halvbror Mozart (ja jag vet, lite rörigt?!) och grabbarna hade varit på pensionat i närheten där dom bor medan Agnes var hos oss.

Agnes blev glad över att komma hem till sina grabbar igen och det var kul att få träffa dom båda samt deras matte Pia.

Nemis pappa Figo har en väldigt speciell plats i mitt hjärta! Visst är det märkligt… Jag har hört det från andra människor förut men det är en konstig känsla när man kan känna så starkt för en hund som inte är ens egen!
Trots att Figo inte bor hos oss så har han och jag fått en speciell relation till varandra och jag är så otroligt lyckligt lottad som har fått en egen liten Figo i form av Nemi. Nemi är en kopia av sin far. Mamma sa det härom dagen att: ”det finns ju ingenting av Maya i Nemi”. Helt klart så har Figo lämnat en stor del av sig själv vidare till sin dotter.
Det är skrämmande när pappa Figo gör precis likadana saker som Nemi vanligtvis gör. Nemi har bland annat fått sin envishet och sitt pratande från sin pappa.
Alla hanar vi har använt oss av har satt sina spår i hjärtat men kanske är det för att Figo är släkt med Selma och hon aldrig själv har blivit mamma som gör det lite extra speciellt. Nemi är den som är mest lik Selma av våra tjejer.
Här kommer lite bilder från gårdagen:
Agnes
Bella
Maya
Selma
Alice
Mozart
Nemi
Figo! Figo fyller hela 11 år i år. Han var alltså nästan 10 år när han blev pappa till Mayas andra stooora kull på 14 valpar!
Nemi tillsammans med mamma Maya och pappa Figo!
Hela gänget, från vänster:
Alice, Maya, Agnes, Nemi, Bella, Selma, Figo och Mozart!

//Sofia

Vid förra helgens utställning på Nynäshamns Brukshundklubb blev vi övertalade att delta på klubbens klubbmästerskap i agility som skulle hållas en vecka senare. Klubben skulle nämligen utbilda en tävlingsledare och då krävdes det X antal starter för att hon skulle bli godkänd. Dessutom behövdes det hjälp i klubbens kök under dagen. Eftersom jag, Sofia, redan då varit förkyld i 1 veckas tid kändes det inte så lockande men okej… Vi anmälde Selma, Maya och Bella.
En vecka senare och fortfarande förkyld, nu även med hosta, kände jag mig inte så peppad att köra 9 stycken lopp.

Det här var en öppen inofficiell tävling så det var fler än bara klubbmedlemmar som deltog.
Först ut var det en agilitybana. För er som inte är insatta så tävlar man i två olika grenar i agility. Den ena är agility och där har man med hinder med kontaktfält, dvs A-hinder, balans och gunga. Den andra grenen är hopp och där har man inga hinder med kontaktfält.
Innan man startar går man en banvandring för att se hur banan går. Det gäller att komma ihåg och memorera hur banan är och hur man på bästa sätt ska ta sig igenom den.

Därefter startade först small-hundarna och sen medium-hundarna. Våra tjejer tillhör large-klassen och vi var sist ut.
Det var 18 stycken anmälda i large-klassen så konkurrensen var minst sagt hög!
Först ut av våra tjejer var Selma:
Selma tycker att det är superkul med agility! Hon tog sig igenom banan med 15 hinder fel (1 fel ger 5 felpoäng) samt 2 vägran, dvs totalt 25 felpoäng.
Näst på tur var Maya:
Maya tog även hon sig igenom banan med 15 hinderfel!

Sen var det dags för Bella. Alla 3 tjejerna har varit väldigt skendräktiga den här gången och värst har det varit för Bella. Kanske är det för att hon nu har blivit mamma och det här är första gången efter valpning som hon har löpt mm.
Tyvärr var Bella ofokuserad och började springa och leta efter mamma och dessutom tog hon på vägen tillbaka till mig fel hinder så då vart hon diskad men sen körde vi banan jättefint!

Av dessa 18 ekipage var det bara 4 stycken som tog sig runt banan. Två av dessa var Selma och Maya. Selma var lite snabbare än Maya då även Maya sprang ett varv och letade efter mamma. Därför blev Selma placerad som nr 3 och Maya som nr 4!!!!!!

Nästa lopp var det hopp. Nu fick inte mamma vara med eftersom hon störde tjejerna tidigare (hon och pappa stod i köket under dagen)! Även här var det 18 hundar i large-klassen.
Maya startade i large-klassen och gjorde det helt felfritt (dock med tidstillägg. Man måste köra banan inom en viss tid annars får man tidstillägg):
Näst på tur av våra tjejer var Selma som även hon tog sig runt med bara 1 vägran (5 fel):
Skendräktiga Bella gjorde så gott hon men blev tyvärr diskad:
Av 18 hundar var det bara 5 stycken som tog sig runt utan att bli diskade varav 2 av dom var Maya och Selma!
På 4e plats kom Maya och på 5e plats kom Selma!!!!

Det var som sagt 2 stycken lopp i hoppklassen. I andra loppet var det bara 11 large-hundar anmälda.

Först ut var Bella som kämpade tappert men tyvärr diskade sig.
Nästa tjej var Selma som tog sig igenom banan med enbart 5 hinderfel (dvs hon gjorde fel 1 gång när vi gjorde slalom).
Sist ut var Maya. Hon körde loppet superfint men tyvärr tog hon och hoppade över ett hopphinder när vi skulle ta slalom så därför fick hon sin första disk för dagen.
Av dessa 11 large-hundar var det bara 2 stycken som inte diskade sig, en av dom var Selma som kom 2a!!!!!

Det här vart en oväntad härlig dag. Trots att vi knappt har kört någon agility alls på senaste tiden samt att alla 3 tjejerna var skendräktiga så visade dom upp sig på bästa sätt!
Dom visade verkligen att portisen kan och det var så kul att se hur kul tjejerna tyckte att det var!
Härligast av allt är Selma som faktiskt är 8,5 år som studsar fram av glädje!
Selma och Maya fick varsina rosetter i agilityloppet!
Och Selma fick en rosett för att hon kom 2a i hopp nr 2 !

Tack NynäsBK för ytterligare en trevlig helg! Nu har vi massor med energi att fortsätta träna agility!!

//Sofia

Senaste numret av Hundsport (tidningen alla får som är medlemmar i Skk) damp ner i brevlådan förra veckan. Jag läser varje nummer i princip från pärm till pärm för de innehåller så mycket fakta och aha-upplevelserna är många.
När jag läst artikeln (sidan 26-27) med rubriken ovan, Köttbullsdressyr, tänkte jag att det är mycket man som hundägare ska lära sig. En jätteviktig sak är att lära sig att ”läsa” sin hund. Vad säger min hund i olika situationer? Den riktigt duktige hundmänniskan har lärt sig deras språk och kan därmed stoppa oönskade situationer eller belöna vid rätt tidpunkt (kallas för timing).
Lika viktigt är mitt eget språk (dvs vilka signaler sänder min kropp till hunden?).
Men i ärlighetens namn: Hur lätt är det att behålla lugnet och inte stressa upp sig när min slyngel (den unga hunden) far iväg som ett vrålande monster (jo för skälla måste givetvis hunden också göra i det här läget ) mot gubben som går långt där borta på andra sidan ängen.
”Stopp, stanna, kom hit…. Bruuuuutus!!!!!” Min röst är stressad, den är arg, den är orolig för ”Guuuud, så pinsamt att min hund gör så här. Vad arg gubben kommer bli och jag är en jättedålig hundägare som inte har pli på min hund (slyngel)”. Jag springer vrålandes efter hunden som nästan redan är framme hos gubben men eftersom jag inte är lika snabb hinner hunden vända om och kommer lyckligt springandes tillbaka mot mig (”Uppdraget slutfört, matte! Jag har jagat bort gubben !). Ilskan och den pinsamma situationen gör att jag bannar hunden när den kommer till mig. ”Fyyyy, en sån dum hund du är. Förstår du inte att matte kommer bli polisanmäld för att du inte lyder”. Hunden läser av mina signaler och tolkar mig på ett helt annat sätt: ”Aha, matte tycker gubben är jättekonstig, det känner jag för hon är inte lugn och hon låter som jag gjorde när jag sprang mot gubben”. Bäst att driva honom ännu längre ifrån oss!”. Hunden vänder och drar än en gång skällandes iväg mot gubben.

I vissa lägen är det betydligt bättre att bita i det sura äpplet och låta gubben bli arg (jag dör inte av en utskällning från honom även om det är pinsamt). Självklart ber jag om ursäkt om jag har möjlighet och han inte hunnit försvinna ur sikte.

***********************************************************************
Vissa dagar kan jag ta en utskällning och då låter jag min slyngel springa lös, även om vi riskerar att stöta ihop med någon, för jag vill att min hund ska kunna röra sig fritt och ha en chans att öva inkallning. Andra dagar, när jag inte är på humör för såna här situationer får slyngeln helt enkelt gå kopplad.
***********************************************************************
Just den här historien är påhittad men handen på hjärtat har nog alla hundägare någon gång varit med om en liknande händelse. Min känsla är att dagens svenska samhälle har blivit mer hundfientligt. Om jag visste att människor inte blev förbannade på mig om min hund springer fram och skäller (och inte gör något mer än just det) skulle jag inte behöva stressa upp mig och därmed bidra till att hunden gör samma sak igen. Det är vår oro för vad andra ska tycka och tänka som gör att vi stressar upp oss för vi vill ju att våra älsklingar ska vara perfekta och lydiga och inte störa eller förarga, eller hur?!?

Här är familjens underbara hundgäng lösa i skogen. En skog som är nästan vår egen, där vi oftare möter vildsvin än människor. Där går vi för att vi inte vill förarga andra människor !
Jag önskar alla våra läsare en fortsatt trevlig tisdag och med en önskan om att om det kommer springandes en eller flera hundar mot dig tänka tanken ”OM de här hundarna var farliga skulle nog inte ägaren ha dom lösa”

// Helena

Vi trodde väl inte att helgen kunde bli bättre än vad den redan var men tänk så fel vi hade!!
Idag ställdes Amazing Selma’s Exhausted Rocky ”Chaplin” (Nemis bror) ut på den inofficiella utställningen på Gubbängsfältet.
Domaren för dagen vad Kaj Gänger och gav Chaplin BIR med hp och följade kritik: ”10 månader välväxt hanhund. Maskulint huvud. Korrekt bett. Bra proportioner. Välvinklad fram och bak. Utmärkt svans. Utmärkt päls och färg. Rör sig med bra steg från sidan, något trångt bak. Utmärkt temperament”

Sen var det dags för Chaplin och matte Madeleine att gå in i gruppen. Där var det 8 andra hundar som det skulle tävlas emot och domaren satte Chaplin som nr 2, alltså BIG-2!!!!!!!
Stort GRATTIS till Chaplin och Madeleine, bra jobbat! Vi är så otroligt stolta över era framgångar idag!

Som om dagen inte kunde bli bättre så var Amazing Selma’s Forrest Gump ”Baron” på sin andra utställning som valp. Idag i Gimo där även pappa Borka ställdes officiellt.
Domaren för dagen var Börje Johansson. Enligt matte Johanna hade domaren blivit helt lyrisk över Baron och tilldelade honom BIR-valp med hp och kritiken:
”Glad och trevlig valp med mycket energi. Lovande huvud med bra proportioner. Fina proportioner i sin kropp. Kort hals, fin överlinje. Lätt sluttande kors. Välkroppad. Harmoniska vinklar. Fin päls. Fina ben och tassar. Rör sig på bästa sätt med långt, lätt steg”.

Pappa Borka blev 3dje bästa hane med reserv-cacib!!!! Grattis!!!!

Nu vart det en väntan för Baron och Johanna på BIS-finalen. Det var (enligt vad Johanna berättat för mig) ca 20 valpar som skulle tävla mot varandra!
Döm om Johannas förvåning när dom började ropa upp dom nummer som skulle bli placerade och Barons nummer blev uppropat först! Baron blev därmed BIS-4-valp!!!!!!!!!!
Tjoohooo!!!!

STOOORT GRATTIS till Johanna och Borka! Vilken kille han är lille Baron och precis fyllda 6 månader lyckas det gå så bra!!!

Behöver vi säga att vi är otroligt glada, stolta och tacksamma över helgens fina resultat och våra duktiga valpköpare.
Vi är såklart stolta över alla våra valpköpare och valpar oavsett om dom tävlar med något eller inte men det är klart att sånt här värmer extra mycket i uppfödarhjärtat!!

Den här helgen har helt klart varit portisenshelg!
Nu har Nynäshamns Brukshundklubb lagt ut gårdagens resultat på sin hemsida: http://utstallning.wordpress.com/resultat/2013-09-14/

Tusen tusen tack för den här helgen, den kommer vi att leva läääänge på!!!

//Sofia

Idag var det färden till utställningen inte så lång att åka. Destinationen den här dagen var bara till vår Brukshundklubb här i Nynäshamn (den årliga inofficiella utställningen i Nynäs).
Vi hade anmält Nemi, Maya, Bella och Selma och domaren för dagen var Conny Thellberg.

Det var många hundar innan men när det väl var dags för portisarna så var det en vit juniorhane innan Nemi:

Sen var det dags för Nemi att äntra ringen:
Nemi fick hp och skulle härmed möte juniorhanen:
Tjoohoo, Nemi blev BIR-junior och skulle här med in i gruppen för att tävla vidare!!!
Nemis kritik löd: ”Härlig juniortik. Utmärkt proportioner. Mycket bra huvud. Mörka ögon- Starkt knäparti. Normalt vinklad runt om- Korrekt svans och ansättning. Mycket bra päls. Rör sig med utmärkt steg och drive. Välpresenterad”.
Sen var det dags för unghundshanen Korak:
När Korak fått hp var det dags för Maya och Bella som ställdes i öppenklass:
Maya fick hp med kritiken: ”Härlig tik. Utmärkt typ. Bra huvud med bra käkparti. Vackra mörka ögon. Bra skulderläge. Bra bröstkorg. Fint vinklad runt om. Korrekt svans och ansättning. Utmärkt päls. Välpresenterad”
Bella fick även hon hp med kritiken: ”Härlig tik. Mycket god typ. Korrekt huvud och nosparti. Bra bröstkorg. Normala vinklar runtom. Aningen högt ansatt svans. Mycket bra päls. Rör sig med bra steg, dock något trångt bak. Välpresenterad”.
Nu skulle alltså Maya och Bella tävla om vem som skulle bli bäst i sin klass.
Han placerade Maya som nr 1 och Bella som nr 2.
Nu var det Selmas tur att gå in som veteran:
Till vår hjälp hade vi Koraks lillmatte Moa. Hon och Selma skötte sig galant och fick även dom hp och Selma blev BIR-veteran med kritiken:
”Välbevarad tik. Lite mindre modell. Vackert huvud med bra ögon och öron. Aningen tunn underkäke & bröstkorg. Normala vinklar runt om. Korrekt svans. Härlig päls. Rör sig med bra steg”.
Eftersom Maya, Bella och Selma fått hp skulle alla vidare och tävla om vem som skulle bli bästa tik!
Efter att den här bilden togs så flyttade domaren Selma och placerade henne som 2a bästa tik, Bella som 3dje bästa tik och Maya som bästa tik!!!
Nu skulle alltså Maya vidare och tävla om BIR/BIM mot Korak.
Jag låter bilden tala för sig själv:Jepp, Maya tog hem segern och blev BIR!!!
Nu var det en liten väntan på att gruppen skulle börja. Först ut var Nemi där dom skulle ta fram den bästa junioren i grupp 8:
Det var 6 juniorer som gick in i ringen.
Jag låter även dessa bilder tala för sig själv:
Jepp, Nemi blev BIG-1-junior! Alltså bästa junior i grupp 8!!!!
När juniorerna var klara var det dags för vår älskade Maya att gå in och tävla i gruppen bland de vuxna hundarna:
Det var totalt 9 hundar i gruppen… Och vet ni vad?!?! Jag låter dessa bilder tala för sig själv också:
Även Maya blev BIG-1!!! Alltså bäst i gruppen!!!!!
Så var det bara att vänta på att BEST-IN-SHOW skulle sätta igång.
Först ut var Nemi:
Det var 3 stycken juniorer som alla blivit bäst i sina gruppen som klev in i ringen.
Här har ni placeringen:
Nemi slutade som BIS-2-junior!!!!!
Nu var det dags för alla BIR-veteraner att tävla i Best-in-show och alltså skulle Selma in i ringen:
Jag tror om jag räknade rätt att det totalt var ca 10 veteraner som gjorde upp i stora ringen.
Domaren älskade Selmas steg, lite kul eftersom hon alltid har haft så fladdriga rörelser . Det här blev resultatet:
BIS-2-veteran!!!!!
Nu var det dags för Maya att kliva in i ringen:
Det var 8 stycken som tävlade om att bli Best-in-show bland dom vuxna. Maya skötte sig utmärkt men blev tyvärr inte placerad i BISen!

Och nej tro inte att det slutade här inte….
Eftersom vi var på vår hemmaklubb ställde vi upp med Maya och Nemi i klubbens utställnings-KM!
Jag är inte helt säker på antal hundar som ställde upp men jag tror att det var upp emot 20 hundar!
Utställningssagan tog inte slut där. 4 hundars nummer ropades upp och dom fick stanna kvar för att tävla vidare…. Av dessa 4 nummer var 1 av dom nr 102, Amazing Selma’s Eccentric Nemi!!!!!!!

Här ser ni en: trött, lycklig, stolt och glad matte till en älskad Nemi som blev Kennelmästerskaps-4a!!!!!!!

Tänk att vi har så fantastiska hundar! Det var verkligen portisensdag idag och dom visade verkligen framfötterna. Det är så kul när rasen visar framfötterna oavsett om det är officiellt eller inofficiellt, tycker jag.
Det var otroligt kul att både mor och dotter tillsammans fick göra bra ifrån sig, både jag och mamma men även Maya och Nemi!

Jag är så otroligt stolt och glad över våra tjejer som skötte sig så bra!
Ett stort TACK till Anna och Moa för hjälpen med fotografering, hjälp med handling samt hålla koll på lite hundar när både jag och mamma var inne i ringen. Ett stort TACK till Lena som hjälpte till med fotografering och ett STORT TACK till alla som fick den här dagen att bli en superbra och supertrevlig dag!
Ett ännu större TACK till Nynäshamns Brukshundklubb för en trevlig dag och en bra arrangerad utställning!
//Sofia

… jag skulle bjuda er på två filmer från idag.
När Nemi blir upprörd, inte får som hon vill, blir tillsagd eller bara vill ha uppmärksamhet så börjar hon prata samt arbeta med sina tassar:
//www.youtube.com/embed/Gy_PsiowiPE
Den andra är på när Nemi busar! Man märker verkligen hur dom utvecklas med åldern. Precis så där busig var Maya när hon var yngre och nu har hon blivit en mogen, lugn och sansad tjej!
//www.youtube.com/embed/FjJ4UPCDaecHoppas ni finner något nöje i dom
Båda är filmade med min mobil så därför är upplösningen och kvalitén inte den bästa.
//Sofia

Trots att Alice inte var hemma på sin födelsedag så var ju Maya och Nemi tvungna att ha kalas i alla fall! Det är ju inte bara dom som är med födelsedagsbarnet som ska få fira, eller hur!?!
Partyhattarna på
Vi sjöng en födelsedagssång för Alice!
Därefter fick Nemi och Maya hugga in på falukorv, färskfoder samt köttbullar!
Dom hälsar att det blev ett riktigt bra födelsedagsfirande trots födelsedagsbarnets frånvaro.

//Sofia

Som ni redan vet är delar av Ekströmsflocken (dvs Helena, Peter, Selma, Alice och Bella) på semester. Vi är på en vidunderligt vacker plats, mitt ute i ”ingenstans”. Det här är vad vi ser när vi blickar ut genom stugfönstret:
Vi tar långa turer och njuter av stillheten och allt det vackra i naturen:

Här vimlar av sjöar och bäckar med rent och kallt vatten som går alldeles utmärkt att dricka även för oss 2-benta!
Idag är en alldeles speciell dag, som ni redan vet. Alice fyller 8 år och det har vi firat med pompa och ståt. Tyvärr kunde inte Maya och Nemi vara med på firandet eftersom dom är hemma tillsammans med Sofia och ”vaktar” huset. Här kommer några foton på födelsedagsfirandet:
Tjejerna kan nästan inte vänta på att ”Ja må du leva-sången” har sjungits färdig !
”Hugg in!!!!!” Dags för paketöppning, alla vill vara med och hjälpa till!
”Hurra, en blå och rosa krokofant!!!!”
Fler foton kommer när vi kommit hem!
// Helena, Peter, Selma, Alice och Bella

För vår älskade Alice som fyller 8 år idag!!!!

Ett stort grattis skickar jag, Nemi och Maya till Alice som firar sin födelsedag i härliga Härjedalen. Alice har skickat en födelsedagsbild på henne:

Tänk att det har gått 8 år sedan Alice föddes, tiden går alldeles för fort när man har kul! Alice har givit oss så otroligt mycket, hjälpt oss när vi som mest har behövt det och varit en fantastisk vän.
Vi hoppas att vi får många fler fantastiska år tillsammans!

//Sofia

I fredags eftermiddag packade jag in mig, Nemi och Maya samt våra saker i bilen och började färden mot Björklinge, Uppsala. Det var många köer genom Stockholm på grund av bilolyckor men till slut kom vi fram till Pia och Agnes. Håkan, Mozart och Figo var inte hemma utan det blev en tjejkväll med goda kräftor och, som alltid, supertrevligt sällskap.
Vi skulle nämligen sova över hos Pia och Agnes så att resvägen morgonen därpå inte skulle bli lika lång och att vi inte behövde gå upp lika tidigt.

Maya, Anges och Nemi!
Stort tack Pia för att vi fick husera hos er och tack för god mat och trevligt sällskap!!!
Strax efter 8.00 på lördagen packade vi in oss i bilen och lämnade Björklinge och styrde färden mot Högbo, Sandviken.
Det var 16 portisar anmälda, 10 hanar och 6 tikar. Domaren för dagen var Luis Pinto Texeira från Portugal!
Det var många kända ansikten runt ringen och vi fick sällskap av Johanna, Borka och Baron i vårat tält.
Baron var 5 dagar för ung för att få delta på utställningen så han fick agera hejarklack precis som Maya.
Först ut av oss var Borka:
Borka som numera är champion fick excellent och blev 4a i championklassen!
När hanarna var klara var det dags för flickan och mig (alltså jag och Nemi):
Flickan var så duktig men tyckte att det var lite märkligt att domaren ville känna på simhuden mellan tårna, det har ingen gjort tidigare sa hon!
Domaren gav Nemi excellent, tjooohoo!
Med kritiken: ”Normal proportions. Correct mouth. Good set of the ears. Prefer a little bit broader scull. Good front and topline. Prefer a little more angulations behind. Moves well with a good set of the tail”.
Tiken efter Nemi gav domaren good i omdöme på grund av att hon hade för mycket vita tecken och därför var det bara Nemi kvar i juniorklassen. Därför placerade hon sig som nr 1!
Tyvärr fick vi inget CK, domaren höll inne på det och jag tror att det var för att han ville ha grövre huvud. Jag är i alla fall jäääättestolt och jäääättenöjd med dagen. Nu har Nemi fått excellent på båda sina 2 utställningar officiellt och för varje excellent vi får så närmar vi oss ju ett CK, eller hur!!?!!

En annan rolig sak var att när championhanarna var klara sa domaren att han tyckte att det var kul att se vilken hög kvalitet portisarna i Sverige har. I Sverige har vi mycket bättre portisar än i Portugal och att han tyckte att det nog var på tiden att portugiserna börjar importera hundar från Sverige och Finland!
När vi var klara tränade Johanna och Baron i en av de tomma ringarna på platsen:
Amazing Selma’s Forrest Gump ”Baron”, visst är han en stilig kille den lilla bruningen !
Nästa helg är det dags för Barre att visa sig i Gimo för då har han åldern inne.
Baron är helt otroligt lik sin mamma Bella, dom är så otroligt lika i sättet!
Det finns inget ont i Baron, han är bara så helt fantastiskt glad och härlig men ändå väldigt cool.
Dessutom har dom samma läten för sig och är lika goa, sociala och älskar när man klappar och gosar med dom!
Det är ju en annorlunda miljö att vara på utställning men lilla Baron finner sig väl tillrätta.

När klockan slagit 15.00 packade vi in oss i bilen och styrde färden hem. När vi kom hem kände jag att Maya har ju faktiskt inte fått göra något speciellt idag så jag frågade tjejerna om dom ville åka och träna lite agility på brukshundklubben.
Det tyckte tjejerna var en väldigt bra idé och blev så glada.
Maya var verkligen på hugget och visade sig från sin allra bästa sida!
Nemi som bara har testat agility lite grann älskar det redan. Hon är som en blixt och det allra bästa är tunnlarna. När man släpper henne lös så måååste hon bara springa några varv i alla tunnlar .
Stoooort TACK till alla som gjorde den här helgen så fantastisk!
Tack Pia för att vi fick vara hos er och slapp gå upp i ottan på lördagen, tack Johanna för alla bilderna (eftersom vår kamera är med mamma och pappa) och trevligt sällskap, tack till alla fantastiska och trevliga människor runt ringen som gjorde dagen ännu trevligare och ett speciellt tack till mina fantastiska tjejer som finner sig i alla miljöer och situationer som dom får följa med på!

TACK !

//Sofia

… och rörd och nästan lite tårögd över våra fantastiska avkommor!!!!!

Igår dök det upp på facebook:
Er suuuper fornøyd med Fix etter første kursdag! Han er et skikkelig arbeidsjern!Lydighet er gøy jo!

Det var Anne Sofie som är matte till F-kullevalpen Fix som skrev det! Fix bor i Norge tillsammans med portiskillen Fant. Här är en bild på dom:
Fix och Fant.
Fix är väldigt lik sin mamma Bella till färgen, inte så konstigt att vi kallade honom för Lillen innan han fått sitt tilltalsnamn.

Idag skrev E-kullevalpen Tjoffsen i sin blogg (den finner ni här: http://www.tjoffsen.se/ )
att hon har lärt sig att städa upp sina leksaker. Hon hade dessutom fått sin husse Janne att filma när hon och matte Camilla sädar:
//www.youtube.com/embed/MjqgRzGDkqY

Åååååååh man blir sååå stolt och glad! Jag blir ju nästan tårögd över hur duktiga våra ”barn” är. Hur stora och gamla våra avkommor än blir så har dom en stor plats i våra hjärtan och vi kommer alltid se dom som våra barn!

Tusen tack till våra valpköpare för att ni delar med er!!

Trevlig helg!

//Sofia

Imorgon lämnas jag, Nemi och Maya själva här hemma då pappa, mamma, Selma, Alice och Bella åker upp till härliga Härjedalen. Det betyder alltså att dom ska ha 1 veckas semester och att ni inte kommer kunna nå Helena hur som helst. Därför ber jag er att om ni vill oss något viktigt höra av er till mig, Sofia, på tel: 070-56 42 720 eller hem: 08-520 187 54 !!

Det har gått hela 6 år sedan Helena och Peter var i Härjedalen på hösten. det har hänt en hel del sedan dess… Då hade vi bara Selma och Alice:
Känner ni igen dom?!
Vi önskar Helena, Peter och tjejerna en trevlig vecka och en trevlig semester.
Jag får stanna hemma och sköta ”markservicen” samt jobba på som vanligt. Trots det blir det ju ändå en liten mini-semester för mig med .
Om några timmar åker jag, Nemi och Maya till Uppsala där vi ska övernatta tills imorgon. Nemi ska ställas ut i Högbo och för att vi inte ska behöva åka så tidigt imorgon sover vi över hos familjen Strand inatt!
Nemi är redo för utställningen!
För 3 år sedan var vi faktiskt på samma utställning men med Nemis pappa Figo. Det var 2 månader innan Figos 8-årsdag och det var hans allra första utställning. När vi letade fram Figo så var han varken portisklippt, utställd eller dna-testad. Idag är han allt det där och dessutom pappa till 15 valpar!
Figo har tagit en stor plats i mitt hjärta och jag känner mig lyckligt lottad som har en hund efter 2 hundar som betyder mycket för mig (Maya och Figo = Nemi).
Figo och Maya i Högbo!

Som sagt, vill ni oss något, hör av er till mig!

//Sofia

Jag blir så otroligt glad i hjärtat över våra fantastiska tjejer. Dom är så otroligt snälla och omhändertagande mot varandra.
Bjuder därför på en film på mormor Alice som leker med sitt barnbarn Nemi:
//www.youtube.com/embed/sVDRCqZR62M
Man kan ju inte annat än att le när man ser glädjen i Alice när hon ligger på rygg och leker med Nemi
//Sofia

…. från F-kullevalpen Fannys familj. Så här löd en del av mejlet:
”…..I helgen var vi på valpkurs två heldagar. Det var hos Eva Bodfäldt education och läraren hette Carina Persson. Hon var jättebra. Hon jobbade med problemhundar och tränade och tävlade mycket med sin bordercollie Pop.

Fanny skötte sig (som vanligt) utmärkt och Björn och jag är så stolta över henne! Det fanns en annan Portis med på kursen som också var fin och duktig. Men under en paus kom läraren fram till Björn och mig och frågade vilken kennel Fanny kom ifrån. Hon var så imponerad över Fannys fina sätt och att hon var så social och glad. Ovanligt fin portis, tyckte läraren…..”

Mor och dotter i juni -13 (Bella 4 år, Fanny 3 månader). Det var inte så konstigt att vi kallade Fanny för Lill-Bella till att börja med. Se så lika de är:
Fanny 3 månader gammal på bilden
Mamma Bella, december -09, ca 4 månader på denna bild
Mitt uppfödarhjärta svämmar över av lycka och stolthet över alla våra underbara och fina avkommor som är så goda representanter för rasen . Jag vill ge alla våra valpköpare en klapp på axeln för att ni gör ett så bra jobb med våra Amazing Selma’s-avkommor !!!!!
Dessutom har vi våra underbara tikar att tacka för att avkommorna är så duktiga på hundspråk när dom flyttar från oss. En del tycker inte att andra tikar än mamman ska få vara nära valparna men för oss är det en självklarhet att alla som vill ska vara med. Det är ju så vi lever i vanliga fall, när vi inte har valpar, så det skulle bli jättekonstigt om vi skulle separera våra familjemedlemmar. Givetvis läser vi av ”mamman”, det är hon som bestämmer hur nära och hur tidigt de andra får närma sig valplådan men när valparna är så stora att de rör sig i större delen av huset är det bara nyttigt för dom att vara tillsammans med våra tjejer.

// Kennelmamman Helena

Imorse packade jag, Helena, Selma och Nemi in oss i bilen och styrde mot Solvalla där dagens utställning skulle hålla hus. Det var ett kallt och blåsigt Solvalla som mötte oss (dock inget regn, tjoho).
Domaren för dagen var en norrman vid namn Svein Helgesen och det var 16 portisar anmälda.
Nemi har ju varit på en hel del utställningar nu under våren/sommaren men då gick hon som valp. Idag var första gången hon skulle gå som junior och därmed är det officiellt.
Även Nemis syster Tilly (Amazing Selma’s Excited Tinkerbell) skulle vara med.
Det var 4 juniortikar och Nemi var först ut:
Det resulterade i ett Excellent och kritiken:
”Excellent typ som kan ännu samla sig något. Välformat huvud som kan utvecklas mer i skallen. Mycket god hals. God kropp som kan få mer volym. God svansföring. Välvinklad. Mycket god pälskvalitet. Goda rörelser”

Jaa, det är inte alltid man förstår vad domaren menar när man läser kritiken men så var han ju norrman också !

Näst på tur var Tilly och hennes matte Hillevi:
Vi är såååå stolta över Hillevi och Tilly!! Tilly har bara varit på en utställning tidigare och då som valp. Idag fick hon Very Good av domaren med kritiken:
”Mycket god typ. Fin balans. Välformat huvud som i sin helhet kan utvecklas. God hals. Något framskjuten skuldra. Kan utvecklas mer i bröstkorgen. Samlad kropp som kan få mer volym. Normalt vinklad. God päls. Kan bli friare + mer stabil i ringen”.

Tilly letade efter sin husse Niklas när hon var inne i ringen, därför ville hon inte
riktigt springa !
När alla juniortikarna var bedömda placerade domaren Nemi som nr 3 och Tilly som nr 4 i klassen!

Vi känner oss såå nöjda och glada över dessa duktiga töser som på sina första officiella utställningar lyckas så bra
Vi lämnade ett kallt men soligt Solvalla, väldigt nöjda och glada !

//Sofia

Idag fick vi besök av Kakmonstret….. eller rättare sagt av E-kullevalpen Amazing Selma’s Extra Cookiemonster, till vardags kallad för Sigge !
Det var en mycket lurvig kille som kom hit:
Han var inte helt olik figuren han uppkallats efter, eller hur?
Sigges familj tyckte det var dags för honom att bli av med en del av pälsen så numera ser han ut så här:
Snygg va?!?
Söt nos
Avslutningsvis ett gruppfoto på hela gänget: från vänster Sigge, Nemi, Selma, Bella, Maya och Alice
// Helena

I veckan hade vi besök av Mayas dotter Nellie. Nellie är en söt och trevlig tjej och vi tycker om henne jättemycket !
Sött Nellieansikte
Nellie och Nemi lekte och busade jättemycket
Gruppfoto på söta tjejerna!

Nu är det fredagkväll och kräftskivan är redan i full gång:

Selma och Maya är redo att hugga in på varsin kräfta….
… likaså Alice, Bella och Nemi !
Trevlig helg önskar vi alla våra läsare! Hoppas ni också får gå på kräftskiva för det är jättekul!
// Selma, Alice, Maya, Bella och Nemi

Igår var det dags för kennel Amazing Selma’s första kennelträff!
På de här 5 åren som har gått sedan vår första kull har vi idag fött upp 66 portugisiska vattenhundar som är spridda i Norden.
Totalt kom det 27 portisar med kullfördelningen:
A-kullen: Maya och Milton
B-kullen: Bella, Blackie, Denys, Elsa och Jackson
C-kullen: Stella och Easy
Cookie
D-kullen: Agnes och Dante
E-kullen: Sigge, Mollie och Nemi
F-kullen: Santo, Cindy, Lady, Fanny, Baron, Otto och Ida
Andra portisar på plats var även: Selma, Alice, D- och F-kullens pappa Borka, C-kullens pappa Zixten samt Tjeckow som tillhör Backlyansflocken.

Tyvärr var det en del som hade velat komma men som fått förhinder.

Det har varit en hel del planering innan träffen eftersom den inte skulle hållas hemma hos oss utan på vår brukshundklubb i Nynäshamn!
Så här tomt var det innan alla hade kommit:
Sedan ett år tillbaka har vi utökat vårat företag, Alsema Fysioterapi, med div hundartiklar.
Självklart tog vi med en del av butiken till träffen!

Klockan 09:30 började familjerna att komma!
När alla hade kommit samlades vi på appellplan för att hälsa alla välkomna och gå igenom dagen:
Eftersom portisen är en aktiv, lättlärd och arbetsvillig ras hade jag, Helena och Peter bestämt att temat för dagen skulle vara just aktivering.
Johanna som har D- och F-kullens pappa Borka är tillsammans med sin kille Jensa aktiva inom lydnad och bruks.
Efter dagens genomgång lämnade vi över ordet till Johanna som skulle gå igenom hur man tränar spår och sök:
Nu fick vi lära oss vad skillnaden mellan spår och sök är: Hur man gör när man lägger ett spår eller sök och vad man ska tänka på samt hur man tränar upp föremålsintresset med sin hund.
Därefter visade Johanna tillsammans med Borka hur en sökruta går till:
Borka ska hämta in föremålen ur rutan!
Efter sökrutan gick Borkas husse Jensa iväg och gömde sig så att Borka kunde leta efter honom:
Tjoohoo, Borka hittade honom!
Sen fick även Baron visa ”dutt-leken” som går ut på att man tar en jätterolig leksak som man går runt och ”duttar” på olika ställen i marken. Sen får hunden leta reda på leksaken:
Jensa ”duttar” leksaken för Baron
Och Baron springer och letar reda på den!
Därefter var vi alla hungriga och det var dags för lunch/fika:
Hela dagen var det strålande sol så när vi skulle äta försökte alla hitta skugga åt sig själva och sina hundar!
Dagen avslutades med ett KM (kennelmästerskap) i agility. Agilitybanan var anpassad så att hundar i alla åldrar skulle kunna delta. Totalt 15 ekipage deltog.
Alla medel var tillåtna och det var den som tog sig snabbast genom banan som vann:
Alice och Peter:
Borka och Johanna:
Ida och Marianne:
Cindy och Johan:
Nemi och Sofia:
Sigge och Anna:
Agnes och Pia:

Som sagt, alla medel var tillåtna för att få hunden att göra banan!

Dante och Jenny:
Cookie och Madeleine:
Blackie och Ludwig:

Blackie och Ludwig hade varit på hundläger nu i sommar där det var massor med aktiviteter tillsammans med sin hund. Bland annat agility!

Bella och Helena:

Milton och Mimmi:
Maya och Sofia:
Baron och Johanna:
Selma och Micke:

När tiderna var räknade var det dags för prisutdelning.
Samtliga ekipage fick diplom samt lite gott till hunden för väl genomfört agilitylopp. På prispallen hamnade dessa:
3:a Alice och Peter
2:a Blackie och Ludwig
1:a Maya och Sofia

Övriga deltagare hamnade på en hedrande 4:de plats!!!
Alla deltagare var såååååå duktiga och vi är såååå stolta över er alla!!!!

Avslutningsvis bjuder vi på ett gruppfoto (några hade tyvärr inte tid att stanna så länge och hade redan åkt när det togs):Detta foto är taget av Björn Greitz, Ottos husse:

Stort tack till alla våra underbara valpköpare som gjorde den här dagen till ett oförglömligt minne från vår första kennelträff. Vi hade otroligt tur med vädret och dagen kunde inte ha blivit bättre!
Ett stort tack vill vi skänka Johanna för genomgången av sök/spår! Nu hoppas vi att det kan leda till att fler inser hur kul man kan ha tillsammans med sin hund och att många fick inspiration till att hitta på roliga saker med sina 4-bentingar!!
Stort tack till Nynäshamns Brukshundklubb för att vi fick abonnera klubben den här dagen!
Det här var vår första kennelträff men absolut inte vår sista!

//Sofia, Helena och Peter samt portistjejerna

I skogen gick Nemi med korgar två:
hon tänkte, hon skulle dem fulla få
av blåbär och lingon så rara.
Det ska bli namnsdagspresent åt mor,
och därför är Nemis iver stor.
Men var kan väl bären vara?
??

Hon sökte och sökte med stort besvär,
men ack hon hittade rakt inga bär,
till sist sjönk hon ner på en stubbe.
Till tårarna var det ej långt igen:
då rörde det sakta vid Nemis ben,
det stod där en liten gumma.

“Se så, kära Nemi, ej ledsen var!
Vet du vad, jag är själva blåbärsmoster
och drottning i blåbärsskogen.
Kom med, lilla Nemi, och tag mig i hand,
så vandrar vi bort till mitt präktiga land,
där blåbärsskörden är mogen.”

Snart kom de fram till en lummig skog
och blåbärsmostern så vänligt log:
”Välkommen hit in i mitt rike.”
Men Nemi ropade häpen så:
”Där hänger i träden äpplen blå,
jag aldrig sett deras like!”
Oj, oj, kära Nemi så dum du är,
förstår du då inte att det är bär….

När korgen full av blåbär var
fortsatte färden mot lingonens dal.

Genom blåbärsskogen i vild galopp
stannade hela flocken opp.
Fru kantarell ville följa med på färden
När äntligen skogens slut de nå,
där syns en slätt av mossa grå.

Där sitter med värdig min
en lingonmamma så prydlig och fin.
När korgen står fylld med råge på
och det är dags för Nemi att gå,
tar skogsfolket avsked med tass och svans.

När vinterkölden blir vild,
kommer Nemi minnas sina vänner med denna bild: