Amazing Selma´s

Det var tänkt att vi skulle lägga ut en filmsnutt nu, men tydligen så hade videokameran inte filmat det som mamma filmade igår. Just nu sover valparna så det är inte så mycket action. Det kommer att komma ut en film, men kanske en där dom rör sig lite mer.
Tänker ändå bjuda på lite bilder:

I förra veckan kom det ett brev från C-kullevalpen Ziggy (det har varit lite mycket nu den senaste tiden, vilket ni nog förstår. Det är därför det kommer ut nu)!!! Det är såååå kul att få mail, uppdateringar och bilder från valpisarna! (Bilderna i inlägget är våra egna)

Hej Helena, Sofia och mamma Maya!

Det är Ziggy som talar, hoppas att ni mår bra! Själv mår jag finemang, jag har precis varit ute med hela familjen och sprungit! Jag har så mycket jag vill berätta för er, men här kommer det viktigaste.

Jag är en riktigt snabb grabb, faktiskt så springer jag snabbare än alla i familjen, till och med snabbare än mina lill-mattars kusin August, som är riktigt snabb kan jag säga er. Det är roligt också, att springa, ja jag springer mest hela tiden. När jag springer så skuttar jag fram, min lill-matte Hanna tror att jag kommer bli en stjärna på agility ,som jag ska börja träna på när jag blir lite äldre. Jag brukar hoppa över träd som ligger ner på marken, och över buskarna som är utan för mitt hus. Det är super kul! Så att hoppa över hinder kommer nog inte vara en svårighet för mig! Roligast att springa är i skogen, där finns det massvis med saker man kan hoppa över, och man kan springa efter pinnar som någon i familjen kastar. Oftast så brukar jag springa tillbaka med dem och ge den till den som kastade så att den kan kasta den igen, men när jag är riktigt busig så släpper jag inte pinnen utan låter dem jaga mig, och det är kul det också. Jag är riktigt bra på att finta, så det är svårt att ta pinnen ifrån mig.

Lilla Ziggy 3 veckor

Nu när det är vinter här i Sverige så har jag fått uppleva min första snö, och det är SÅ ROLIGT! Snö är det bästa som finns! När vi var i Sandviken och firade jul var det massvis med snö, jag hoppade och skuttade i den och försökte fånga snöflingorna med min mun. Första gången jag såg den blev jag helt chockad, allt var ju vitt! Istället för pinnar kastade de andra i familjen nu snöbollar, de var lite svårare att fånga eftersom när det landade på marken gick de antingen sönder eller så smälte de in med resten av snön eftersom marken och snöbollen var vit! En annan sak som var kul med snö var att man kunde åka pulka, jag åkte ju såklart inte pulka, men de andra i familjen gjorde det, och jag sprang efter!

Som jag sa här ovan firade jag min jul i Sandviken hos mina lill-mattars kusiner, där fick jag mycket uppmärksamhet från hela tjocka släkten! Många kramar och kli på magen fick jag, och så delade jag ut pussar lite när som helst, som ni vet är jag mästare på pussande! Vad vore livet utan pussar?! Den 24 december, när jag låg framför teven och kollade på något som heter Kalle Anka, hörde jag någon gå på baksidan av huset. Jag började skälla hejvilt, till och med högre än vad jag någonsin har gjort. När personen kom in i huset, sa alla barnen att det var tomten som kom, inte någon elak snubbe. Jag gick fram till honom och luktade lite, direkt visste jag vem det var, men jag sa ingenting, för det är min egna lilla hemlighet.
5 veckor

Vet ni vad? Jag fick en julklapp! En sådan där hjärngymnastikboll som någon i familjen lägger godis i och så ska jag försöka få ut dem, den leksaken använder jag nog mest just nu! Men just nu tappar jag mina tänder, så det är lite svårt att tugga på hundgodisen, det tar en liten stund att äta upp dem, men det är det värt!

Under julen fick jag smaka både köttbullar och korv, två saker som jag ÄLSKAR! Ni ska se mig när jag vet att det är mat på gång, svansen går på högvarv och jag är speedad till tusen. Om jag har riktigt tur får jag ett litet smakprov. När det inte var snö ute brukade husse och matte lägga köttbullsbitar eller korvbitar på gräsmattan som jag fick leta efter, och det var jättekul!

Någon vecka efter jul var det nyårsfirande i huset, jag var så duktig så, men vid tolv-tiden gick hela släkten ner i källaren för att fira in det nya året. De visste att det smällde massvis med läskiga saker där ute så de gick ner till källaren med mig så jag inte skulle höra de där pangande sakerna, husse satt på lite musik, och så skålade vi 2012! Jag tycker att det var bra att vi gick ner där i källaren, för jag hörde lite av smällarna och dem gjorde faktiskt ifrån sig massvis med läskiga ljud.

Den dagen jag fyllde 12 veckor, tog husse med mig till en veterinär. Jag skulle tydligen ta en spruta, jag brydde mig inte så mycket, jag sa inte ett pip när veterinären fixade med mig. Hon sa att jag var en riktig fin valp, och att jag var väldigt trevlig och mysig! Husse var så stolt över mig när jag hade tagit sprutan!
7 veckor

Nu fick jag äntligen träffa lite andra hundar, så min familj bestämde att vi skulle gå på hundkurs! Det var riktigt roligt, jag fick busa med andra hundar, och jag lärde mig sitt, stanna och att gå fot. De andra i familjen fick också lära sig lite om hundens betende, vilket de tyckte var väldigt bra! Nu ska jag börja en fortsättningskurs och lära mig ännu mer.

Där hemma har också min lill-mattar lät mig ligg, och stanna hade de lärt mig redan innan vi började på hundkursen. Just nu håller de på att lära mig high five, lite klurigt är det, men jag lär mig snabbt! Roligt är det också, att använda hjärnan!

På dagarna är jag på husses jobb, så att jag slipper vara ensam, vilket jag tycker är bra! Där sover jag mest och är ute och går med husse. När jag sedan kommer hem är jag full med bus, då brukar jag och husse brottas, ibland biter jag till, men då blir husse arg så då slutar jag. Varje dag brukar jag gå en långpromenad, helst i skogen om man ska fråga mig! Sedan blir det lite kortare promenader där vi går lite på asfalt men också i skogen! Oftast så brukar jag gå utan koppel, men när vi går på vägar och på ställen där vi vet att man möter många människor och hundar så är jag kopplad. Jag har också följt med familjen till stan en gång, då var det många som kom fram och hälsade och så att jag var väldigt söt!

En gång när min lill-matte Hanna och hennes kompis Filippa var ute och gick med mig, kom vi till ett hus där det var några killar och deras pappa som spelade innebandy, när vi gick förbi hälsade pappan och frågade om man fick klappa mig. Min lill-matte sa ja, och pappan tyckte att jag var väldigt söt och trevlig. Efter ett tag kom pappans fru ut och hälsade på oss, även hon klappade mig och sa att jag var så fin och söt. Hon visste direkt att jag “ var en sådan hund som Barack Obama har” och Hanna sa att så var det. Att det var en portugisik vattenhund vid namn Ziggy som de klappade. Hon frågade hur rasen var i betendet och vilken uppfödare jag kom ifrån. Hanna sa att jag kom ifrån Amazing Selmas, och att de var VÄLDIGT bra uppfödare, så fin kille de hade fått. Mamman fick eran hemsida och tackade för att de fick hälsa på en så stilig valp. Jaa, kanske jag kommer få ett syskon eller kusin m.m nära mig? Vem vet?!
Nyklippt liten kille

På kvällarna när vi ska gå och lägga oss hoppar jag upp i husses och mattes säng, när jag väll har lagt mig där är det omöjligt att få bort mig. Oftast så sover jag hela natten, med lite break då jag går upp och äter, men annars så sover jag. Vilket husse och matte tycker är skönt. När jag var lite mindre ville inte husse och matte att jag skulle sova i deras säng, men de kunde i motstå mig, så nu låter de mig sova med dem. Och om jag ska vara ärlig tror jag att de tycker att det är super mysigt.

Att få mig rumsren har varit ganska enkelt, det var bara i början jag råkade kissa lite inomhus, men nu har det inte hänt på väldigt länge!

Jag har börjat blir riktigt stor nu! Och ståtlig är jag också, svansen går alltid i en fin båge (förutom då jag springer, för då är den rak som en pil) och huvudet är alltid uppåt. Ja, jag är en fin kille helt enkelt! 😉

Många stora och blöta pussar från mig!

ps. Hela familjen hälsar och det kommer ett till mail med bilder på mig ds.

Tiden rusar förbi!
Det är hela 1 vecka sen dessa små raringar bestämde sig för att titta ut.
Dom är galet söta!!!
1-veckasbilder finns nu under varje valps egna lilla sida (precis som med alla kullar). Om ni undrar varför vi kallar valparna för t ex: Kola, Jordgubbe eller Himmel? Det har med vilken färg dom har på halsbanden.
Tänkte bjuda på dom här i bloggen också:

Valp 1, Fröken Aprikos (Aprikost halsband)

Valp 2, Herr Kola (Brunt halsband)

Valp 3, Fröken Jordgubbe (Rött halsband)

Valp 4, Fröken Viol (Lila halsband)

Valp 5, Fröken Himmel (Ljusblått halsband)

Valp 6, Fröken Solros (Gult halsband)

Valp 7, Fröken Ros (Rosa halsband)

Valp 8, Fröken Päron (Grönt halsband)

Valp 9, Herr Apelsin (Orange halsband)

Valp 10, Fröken Blåbär (Mörkblått halsband)

Valp 11, Herr Lakrits (Svart halsband)

Hon är en kvinna också.. En tjej som behöver kärlek och som älskar att busa!
Idag var första dagen då Elsa tyckte att det var okej att gå en lite längre promenad (dvs typ 10 minuter lång). Men i alla fall, det vart en runda.
Hon kan alltså släppa valparna ifrån sitt huvud ett tag, vilket är skönt för henne.
För en liten stund sen var vi alla ute på tomten (2-bentingar som 4-bentingar) och busade. Vi lekte med leksaker, jagade varandra, hade lite dragkamp mm mm. Härligt!
Elsa är verkligen världens finaste tjej och världens underbaraste mamma.

Idag har alla valparna fått sina klor klippta (dom växer som ogräs).

Igår bjöds det ju på en bild av fröken Viol som låg på rygg och åt. Dom har verkligen sköna stilar våra valpisar:

//Sofia

… jag ligger på rygg och käkar

Nu ska jag lägga ut en bild som ser arrangerad ut men den är det faktiskt inte. Elsa vill inte bara vara mamma hela dagarna, hon uppskattar att få koppla bort mammarollen en stund då och då så när vi kom in efter en bus- och lekstund i trädgården nu på kvällen hittade vi valparna liggandes så här:

Det hade varit häftigt om de placerat sig i den ordningen de föddes men det hade de inte

Elsa hoppade upp i sängen och studerade sina underbart söta och gosiga valpar

// Helena

Valparna är helt fantastiska! Man kan verkligen inte sluta kolla på dom, så otroligt söta!!
Alla växer, frodas och går upp i vikt.
Vi blir alltid lika fascinerade av att det efter endast några veckor kan komma ut levande varelser som är redo för världen.
Nej, nog med prat. Här kommer lite bilder:

Igår kom Elsas matte Susanne och besökte Elsa och valparna!

Och lite senare kom även Elsas husse Roger!

//Sofia

Här kommer äntligen den första filmen på valpisarna:

Hej! Nu är det jag, Elsa, som har ordet. Som 2-bentingarna redan har skrivit så föddes det ett gäng rövarungar i det Ekströmskahuset den 8 januari.
Hela 11 stycken faktiskt! 3 hanar blev det, 1 brun och 2 svarta och 8 tikar, 3 bruna och 5 svarta!
Dom är det vackraste jag någonsin sett och jag tar hand om dom så bra. Jag får massa med hjälp av 2-bentingarna också, vilket är jätteskönt. Dom hjälper mig med valparna, serverar mat och fil och pysslar om mig.
Det enda som är lite knepigt är att man tydligen ska slicka valparna i rumpan för att dom ska bajsa… Hmmm.. Jag vill inte äta bajs, att få dom att kissa klarar jag.. Men jag jobbar på det där med bajset .

2-bentingarna säger att valparna är så vackra så, det är som att se på en tavla. Vi målade dom riktigt bra Borka och jag! Det är ganska lätt att se skillnad på dom, det är nästan ingen som ser ut som den andra. 2-bentingarna bestämde sig ändå för att färgmärka dom så att dom lättare ska komma ihåg vilken valp som har ätit mm.

Om valparna blir oroliga brukar jag sjunga för dom:

Självklart ska jag bjuda på lite bilder också :

Valp 1, Tik, Fröken Aprikos:

Valp 2, Hane, Herr Kola:

Valp 3, tik, Fröken Jordgubbe:

Valp 4, tik, Fröken Viol:

Valp 5, tik, Fröken Himmel:

Valp 6, tik, Fröken Solros:

Valp 7, Tik, Fröken Ros:

Valp 8, Tik, Fröken Päron:

Valp 9, Hane, Herr Apelsin:

Valp 10, Tik, Fröken Blåbär:

Valp 11, Hane, Herr Lakrits:

Söta va??
//Elsa

I skrivande stund sitter jag (Helena) hos Elsa och valparna. Klockan är 22:55 och det är mitt ”pass”. Om någon timme eller så väcker jag Peter som har passet efter mig. Därefter är det Sofias tur att ta över. De första dygnen är någon av oss vaken hela tiden. Allt för att den nyblivna mamman (i det här fallet Elsa) ska känna sig trygg och för att assistera om/när det behövs.

Jag passar på att bjuda på några bilder på valparna för just nu är det lugnt i lådan.

Duktiga Elsa!

Sofia tillsammans med Elsa och bebisarna!

Jag lovar att det kommer fler bilder på valparna!

// Helena

Igår bestämde sig Elsa för att det var dags att låta valparna i magen se dagens ljus!
Vi blev verkligen glatt överraskade när det visade sig att det hade gömt sig både bruna och svarta valpar. Alla har mer eller mindre vita tecken och det blev både tikar och hanar!!
Elsa är en fantastisk mamma som tar hand om sina valpar på allra bästa sätt!

Elsa med sina valpar!

Här i bloggen kommer ni att kunna följa valparnas resa genom sina första veckor i livet!

Nu är det ytterligare 2 av valparna som har egna hemsidor. Det är sååå kul tycker vi eftersom på så sätt kan följa valparna och deras vardag på ett annat sätt.

Den ena är B-kullevalpen Denys vars lillmatte bloggar om sitt och Denys liv. Besök dom här:
http://amazingselmasbuffalotrace.wordpress.com/

Denys endast 4 veckor gammal!

Söta pojken Denys, bilden är lånad från hans hemsida

Den andra valpen är C-kullevalpen Rufus som har en egen hemsida. Hans matte bloggar dessutom om deras liv. Besök dom här:
http://chocolatefudge.drupalgardens.com/

Lillpojken Rufus endast 3 veckor gammal!

Sötaste killen Rufus. Bilden är lånad från hans hemsida

Nu kanske ni undrar hur rubriken kommer sig? Jag tänkte så här: Denys var ju chokladbrun när han var liten och Rufus heter ju ”Chocolate Fudge” i stamtavlan, smart va?!

Tänk så fort tiden går! Den här bilden är tagen för 2,5 år sedan. Maya med (lilla) Elsa. Elsa är endast 5 veckor och Maya tycker att det är såååå spännande att få leka med en sån liten tjej!

Det har hänt endel under dessa 2,5 år kan man nog säga. Snart har Elsa egna små valpisar som vi får äran att hjälpa till världen!

Varför får inte jag smaka av det goda köttet som 2-bentingarna åt nyss? Det spelar väl ingen roll att det tog slut.. Då får dom väl se till att ha gjort mer, så det räcker till oss!!!

Orättvist är vad det är!

Ja här sitter jag och väntar…..

På något som aldrig kommer att hända!! Dååååååligt!!!

Ja okej då. Jag ska inte vara lika dumma som 2-bentingarna. Jag lägger väl upp en bild på Elsa-belsa då..

Elsa dygn 56.

Nä ändring människor! Annars kanske jag flyttar….

//Selma

Nu börjar vi känna oss så gott som förberedda. Valprummet är iordning, valplådan har varit framme länge, halsband framtagna och allt som har med valpningen att göra.

Säng och valplåda

Det känns verkligen vemodigt att ta fram halsbanden igen (dom är så förknippade med C-kullen!)
Snart kommer nya små D-kullevalpar ha tagit över halsbanden som deras fastrar, farbröder (plus att dom blir kusiner) för länge sen har vuxit ur. Som sagt spännande, men vemodigt på något sätt.

Förra veckan var det fullt upp med nyårsfirande och förberedelser så vi glömde helt bort att skriva om vad som sker i magen i vecka 7 (49 dagar). Lite försenat men här kommer det:
”Fostren är nu 10 cm långa. Livmodern fyller stora delar av buken. Vid den här tiden brukar fostren vara så starka att man kan känna och senare också se fosterrörelser genom bukväggen”:

Dygn 46

Vecka 8 (56 dagar):

”Livmodern är nu mycket stor och fostren kan röra sig tämligen fritt i fosterhinnorna. Fostren är cirka 15 cm långa”:

Dygn 54!

Elsa har en skön stil i sängen!
Hon mår väldigt bra och är pigg och glad, precis som alltid. Hon är hungrig på allt förutom sin egen mat och hänger på bra på promenaderna (som vi anpassar efter henne).

Idag hittade jag Helena och tjejerna i valprummet: ”Hur många portisar och människor får det plats i en 90 cm bred säng?”

Jaa alltså det finns ju faktiskt lite plats över vid Elsa. ”Cookie och Nellie, ni får också plats om ni vill, hihi”

Sötaste Elsa! Tänk att du snart kommer bli mamma.
Vi är så nyfikna över vad det är för småttingar som gömmer sig där inne!

//Sofia

Idag åkte jag, Maya och Bella till Huddinge och hälsade på hos Figo och Nellie. Eftersom vi har en väldigt dräktig Elsa här stannade Sofia hemma tillsammans med henne, Selma och Alice.

Figo och Nellie mötte oss i dörren och det blev ett fasligt pusskalas. Som tur är har Nellie tappat pirayatänderna så den här gången uppstod faktisk ingen blodvite alls .

Här är välkomstkommittén!

Tiden går ju så fort och Nellie hade inte bara blivit mycket större än då jag såg henne senast, hennes päls hade också blivit väldigt vildvuxen. Efter att vovvarna hade fått leka av sig och vi 2-bentingar fått gott fika i oss var det dags att frisera Nellie.

Maya funderar på om Sandra har lust att bjuda på en bullbit

Fina och duktiga Figo myser i soffan. Han har verkligen axlat rollen som god förebild för Nellie. Hon kunde inte ha fått en bättre ”bror”!

Nellie i profil (före klippning)

Bella tyckte att Frykbergs soffa var jätteskön att ligga i

Nyklippt Nellie. Nosen rakad och rumpan ”friserad” med något längre päls om Farbror Frost skulle få för sig att dyka upp.

Trots att jag alltid är ”Elaka tanten” när jag träffar någon av valparna (genom att t ex hålla fast och klippa klor eller päls, rycka hår ur öronen, skrapa tänder mm) brukar dom ändå ge mig pussar efteråt !

Det blev inte bästa kvalité på den här bilden men vi fick ändå till ett gruppfoto. Det märks kanske att det är något som doftar gott som fångat Figos och Bellas uppmärksamhet

Mor och dotter tillsammans!

Tack Annika, Björn och Sandra för en jättetrevlig eftermiddag!

// Helena, Maya och Bella

Idag var det fullt ös i Elsas mage, vilket förevigades på film!
Det är så spännande och vi ser verkligen framemot att få lära känna dom små varelserna som växer och frodas där inne:

Säkert rör de på höfterna precis som Mick Jagger (på med ljudet och kolla in gunget i magen) !

Igår kom Elsas husse Roger och matte Susanne och hälsade på. Då passade vi på att ta den här bilden:

Jo, alltså, det har varit lite svårt att hinna med att skriva om allt som hänt i bloggen. Givetvis skulle vårt Annandagjulsfirande hos familjen Scharf (Mimmi, John och Milton) kommit före andra inlägg. Men ibland blir det lite upp och ner, bak och fram, snett och vint.

Hur som helst så var vi i Nacka den 26/12. Vi började med att vovvarna fick leka av sig utomhus.

Vi fikade och tog sedan en promenad med vovvarna. Vi bjöds på mat och därefter bjöd John oss på vinprovning. Vissa av oss (läs: Peter!) fick spotta ut vinet medan andra av oss (läs: övriga!) behövde inte göra det !

Behöver jag säga att dagen var superbra och mat och dryck smakade fantastiskt bra ?!?

John berättar vad det är för vin vi har i glasen och till vad de passar bäst!

Mimmi och jag!

Självklart måste vovvarna också få smaka…… av osten!!!!

John och Maya!

// Helena

Den sista dagen på 2011 var det dags för Elsa att flytta hem till oss på heltid. Det blev ett lugnt firande för oss. Sofia hade åkt med ett gäng kompisar till Sundsvall för att fira in det nya året så Peter och jag gick en promenad med tjejerna (jodå, Elsa hänger fortfarande med riktigt bra!) och därefter åt vi en god middag och avslutade kvällen i TV-soffan.

Det där med att värna om djuren med att inte skjuta raketer finns visst inte i Nynäshamnarnas hjärnor. Här sköts det mer än vanligt och det verkar som om raketerna låter värre än tidigare. Stackars alla skotträdda hundar, andra husdjur och de vilda djuren i skogen .

Fina Elsa!

Elsa har en glupande aptit så om vi är i köket är hon också där ! Här tillsammans med Selma och Maya. Det gäller att inte lämna något ätbart framme. Elsa har en fantastisk näsa och drar sig inte för att klättra upp på stolar eller stå på bakbenen för att sno åt sig något gott.

Det börjar närma sig valpning så det är bäst att ha manikyr och pedikyr avklarat !

Elsa är i gott sällskap för Sofia klippte alla tjejernas klor idag.

Inte bara klor ska klippas innan valpning. Pälsen på magen ska bort så att valparna kan komma åt att äta. Nu kan man både känna och se hur valparna sparkar därinne. Det är en sån häftig känsla när man ser sparkarna och vi undrar såååå vad det är för små liv. Förhoppningsvis kan vi filma sparkarna någon dag och lägga ut i bloggen!

Här försvinner pälsen på magen.

Elsas mage, dygn 52. Hon har ökat ca 4,5 kg i vikt!

Jag och vovvarna.

// Helena

Vi brukar alltid (eller ja alltid och alltid, men vi har nog gjort det några år nu) skriva om det gångna året. I text och bild kommer här 2011:

2011 började inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi hade hoppats på att få valpar i huset redan i februari, men det visade sig att Maya inte alls hade några valpar i magen.

Figo och Maya (Julen 2010)

Det blev som ett tomrum i hela familjen, men vi kom snabbt fram till att det finns faktiskt värre saker i livet än att inte få valpar.
Vintern var låååååååång och snöig:

Busiga Maya och Elsa

Bella, Alice, Selma & Maya
Eftersom det var isande kallt ute vart det korta promenader och sen myyycket aktiviteter i vår källare. Vi tränade även agility på söndagarna i ett ridhus i närheten av Nynäshamn med Brukshundklubben:

Vi hälsade på B-kullevalpen Jackson och hans familj:
Den 6:e mars fyllde Selma 6 år och hade givetvis kalas med sina släktingar:

Den 22:a mars fyllde Maya (A-kullen) hela 3 år. Maya som alltid ska vara värst bjöd på ett stort kalas:

I slutet på mars var nästan all snö borta. Både vi och hundarna var superglada eftersom vi kunde börja leva ett normalt liv med aktiviteter i skogen mm. Man kunde till och med balansera på kullfallna träd i skogen:

I april gick Bella och Helena kurs på Brukshundklubben: ”Grundkurs special”

Påsken firade vi på Gotland (minns ni att påsken var varm? Det var så varmt så vi kunde ligga och sola):

I maj debuterade Selma på ”Hund för alla” (som Brukshundklubben håller i där barn och ungdomar med speciella behov får umgås med hundar):

Selma och hennes kille Jonny!

I maj fick vi besök av B-kullevalpen Denys:

I slutet på maj kom Mayas pappa Agge och Agges husse Birk ner till oss för att tävla i agility tillsammas med Maya och Sofia:

Maya och Agge

Maya in action. Det gick över förväntan. Ja vi plockade inga pinnar, men vi klarade 3 av 4 lopp utan att bli diskade! Den där vi diskade oss i var helt och hållet mattes fel!

Mayas pappa Agge in action!

Vi var på utställning helgen efter:

I början på juni parades Maya med Zixten, ”Angel Z kasétek”:

och någon vecka senare parades Alice med Figo, ”Lacustrine Unquenchable”:

Sen var det en låååång väntan om det skulle bli några valpar. Vi försökte verkligen (!!!!!) att njuta av sommaren, men en del av en gick ändå och längtade efter hösten då huset förhoppningsvis skulle fyllas av valpar. Vi fördrev tiden med härliga skogspromenader fyllda med underbara aktiviteter och även en del vattenträning:

Alice flyger i vattnet

Bella och Maya.

Den 24:e juni firade Bella (och B-kullen) sina 2 årsdagar:

Bella med sin giraff

Vi plockade svamp och blåbär i skogarna och lekte ”Putte i blåbärsskogen”:

I juli konstaderades att både Maya och Alice var dräktiga (tjoho!!!). I Mayas mage såg vi massa valpar, medan i Alice mage bara kunde se 1 valp.

Maya dagen innan valparna kom

Alice 1½ vecka innan hon valpade

Den 4/8 födde Maya 14 valpar (tyvärr klarade sig inte lilla Lillis som endast vägde 80 gram när hon föddes). Att Maya hade många valpar i magen visst vi ju som sagt, men att det skulle vara så många….:

14 valpar.

Vi vakade i skift och hade valparna uppdelade i lådor. Det här är en av nätterna då 10 av 13 valpar blev hungriga samtidigt. Så det saknas 3.

Efter 1½ vecka valpade äntligen Alice 1 valp, Cookie. Då kunde vi tillslut lägga över 6 av Mayas valpar till Alice:

Cookie nyfödd!

Alice med sin dotter Cookie och sina dotterbarn: Milo, Charlie, Rufus, Selma, Aqua och Nellie!

När vi hade flyttat över valparna till Alice, kom Maya in i sitt rum, kollade i valplådan och man nästan såg hur hon räknade: 1, 2, 3… Många valpar.. Bra alla är där. Här är hon med ”sitt gäng”: Stella, Rebel, Ziggy, Maya, Easy, Affe och Albert.

Valparna växte och frodades och så här i efterhand känns det som att tiden flög förbi. Jag tänker inte lägga upp många bilder på valparnas uppväxt, dom hittar ni antingen här i bloggen under ”Valpar 2011”, eller i galleriet! Men här kommer några:

En del av gänget
Lek ute i valphagenSöka köttbullar i gräset var smaskens!

Valparna fick sina namn efter sötsaker och efterrätter: Creme Caramell, Cassata Ice, Coconut Dream, Cheese Cake, Candy Chock, Choco Brownie, Chocolate Fudge, Cup Cake, Carrot Cake, Cherry Pie, Creme D La Creme, Creme Brulé, Coffee Toffee och Princess Cookie!

Av dessa 14 skönheter valde vi att behålla 2 stycken tikar på foder:

Nellie ”Amazing Selma’s Cherry Pie” (Maya och Zixtens dotter)

Cookie ”Amazing Selma’s Princess Cookie” (Alice och Figos dotter)

Den 15 oktober flyttade den sista valpen och vi kunde återgå till det normala Ekströmslivet:

Vi hälsade på Nellie och Figo:

Trodde ni att vi efter 14 valpar skulle vara valptrötta?? Då hade ni helt fel! I november parade vi Elsa med C-kullevalparnas halvbror Borka ”Backlyans Popeye”:

När parning och allt var klart bestämde vi oss för åka till Gotland och ladda upp våra batterier:

På Gotland hälsade vi också på C-kullevalpen Albert:

När vi kom hem var det dags för julstök och självklart bakade vi portispeppisar:

Vi hälsade på Cookie:
Cookie!
Under december månad har vi hunnit ha:

Valpträff med Nellie, Cookie, Milo, Stella och Affe.

Haft besök av Cookie!

Varit hos C-kullevalpen Milo och hans ”bror” Nico på besök!

Firat jul!

Imorgon flyttar Elsa hem till oss för att bo här fram tills att valparna flyttar.
Vi börjar därför året så som vi hade önskat att detta gjorde, dvs med en ny kull Amazing Selma’s-valpar!

Vi önskar er alla ett gott slut och ett Gott Nytt År!!

Helena, Peter och Sofia

Portistjejerna Selma, Alice, Maya och Bella!