Vart tog vintern vägen? Idag var förmiddagspromenaden inte alls så där mysig som den kan vara en dag i januari. Plusgrader, grått och en hel del regn gör att den lilla snön som ligger på marken snabbt töar bort. Sofia, Ludwig, Nemi och Saga gick på promenad med en annan mamma och hennes son imorse så jag gick med Maya, Doris och Alma. Hästarna vi passerade förbi verkade inte heller tycka att vädret var så roligt.
Då var det betydligt bättre att vara inomhus och göra aktiviteter som sedan avslutades med ett gott tuggben. Maya, 13 år, tycker däremot att vi har på tok för liten soffa i behandlingsrummet i källaren (där vi ofta är när vi gör aktiviteter). Hon hann inte hoppa upp i soffan innan alla ”ungdomarna” redan tagit plats och det var fullt. Mycket orättvist så det blev ”tumme ner” från henne som fick äta sitt ben på golvet.
Idag är det 42 dagar sen Saga och Sting var på dejt och resultatet växer! Sagas mage blir större för varje dag som går. Nu är fostren ca 7 cm långa och man kan se att delar av rörbenen har börjat att förbenas. Pälsen börjar växa runt dag 45.
Saga mår fortfarande bra. Det märks inte på henne att hon är dräktig mer än att hon är lite mer rädd om sig själv och magen. Hon tycker inte om när Alma kommer och ska fjanta för henne (som hon brukar göra) utan då muttrar Saga lite och går därifrån. Hon är fortfarande inte så duktig på att äta själv. Hon är hungrig men kan inte alltid förmå sig själv att äta. Hon blir erbjuden torrfoder och så äter hon så mycket hon vill och kan och sen får hon därefter färskfoder. Det är ju viktigt att hon får i sig mat så valparna inte behöver ta av allt fett hon har byggt upp. Snart borde vi kunna känna valparna röra sig därinne! ❤️ //Sofia
Det här inlägget började jag skriva för några dagar sen… Efter dagen så känner jag att jag verkligen har ännu mer belägg för mitt inlägg som kommer handla om varför man inte ska skaffa en valp samtidigt som man har en liten bebis. Ludwig har idag haft ont i magen och har under dagen bara sovit 30 minuter. Han brukar ibland sova korta stunder men då blir sovstunderna fler. Andra dagar sover han längre men färre stunder. Dagen har bestått i att försöka få honom att sova vilket har misslyckats totalt utan har bara genererat i gråt och skrik. Tillslut lyckades han bajsa, åt sin kvällsgröt och nu sover han som en stock! Så…. Här kommer det jag började skriva för några dagar sen:
Det har hänt genom våra år som uppfödare att det hör av sig unga par som antingen har ett litet nyfött barn eller är gravida och som vill ha valp. För några år sen var det ett par som hade bestämt att under året skulle de gifta sig, köpa hus och få barn till hösten (de var inte gravida än) så innan sommaren ville de skaffa valp för att valpen skulle vara ”stor” tills när de barn de planerat skulle komma till hösten (som sagt, de var inte ens gravida….)….
Vårt svar blev att vi anser att var sak har sin tid. En liten valp och små barn är inte rätt mot valpen. Det är alltid valpen som kommer komma i andra hand. Ett barn tar MYCKET tid! Idag kan jag, Sofia, verkligen känna att jag har egen erfarenhet av det jag alltid har sagt, en annan tyngd i mina åsikter!
Nu har Ludwig varit hos oss i 5 månader. Trots att jag har stor erfarenhet av valpar (jag har haft 3 valpar som mina helt egna som jag har uppfostrat Maya, Nemi och Saga och haft fler valpar i familjen) så finns det inte på världskartan att jag skulle skaffa en egen valp just nu. Ludwig tar mycket tid och uppmärksamhet och mina vuxna tjejer får stå tillbaka varje dag.
Det ständiga dåliga samvetet finns där hela tiden. Jag kände mig som världens sämsta matte när Ludwig var nyfödd. Jag grät över att känna mig så otillräcklig. Jag kände att mina tjejer inte fick den närhet och kärlek de förtjänade av mig. De har haft mig för sig själva hela sina liv och helt plötsligt ska de dela mig med någon annan. Eller inte ens dela, en bebis tar ifrån dom sin matte! Sen insåg jag att det viktigaste för tjejerna är att jag är där hos dom, ger dom den kärlek jag kan och hittar på saker med dom utifrån bästa förmåga. Vi hjälps alla åt (jag, Micke, mamma och pappa) med att aktivera tjejerna så att de ska få göra roliga saker.
Mina tjejer är vuxna, de är inkörda! Att ha en liten valp som ska rumsrenhetstränas när man har en liten bebis som behöver ens fulla fokus… Att ha en liten valp som ska köras in och tränas medan man har en liten bebis…
Jag vet inte vad man lever i för fantasivärld? Förstår man inte att en bebis går igenom otaliga med utvecklingsfaser under det första året och ammar man är det ökningsperioder i mängder där bebis sitter fast i bröstet för att öka mjölken. Stora delar av dagen går enbart åt till bebis, vart ska man hitta tiden till att träna en valp (träning som valpen behöver).
Man kan få en bebis som får kolik och skriker jämt eller en bebis som är vaken och skriker nätterna långa. Vem kommer fokus läggas på? Barnet med kolik eller valpen som behöver ut och kissa? Ludwig har varit en kille som har suttit fast på mig. Han har inte nöjt sig med att sitta i babysittern eller ligga i babygymmet, nej han ska stå upp eller hänga fast i ens armar. Min räddning har varit dels bärselen och att mamma har kunnat avlasta mig och haft hand om Ludwig när jag har behövt t ex tvätta och tovutreda mina tjejer. En liten bebis och en valp, det hör inte ihop samtidigt. Det är ett helt nytt liv som startar när man får barn och precis på samma sätt med en hund.
Som jag skrev ovan, jag vet egentligen inte vad det är för ”fantasivärld” man lever i när man tänker tanken liten bebis och liten valp samtidigt. Tror man inte att man aldrig stöter på problem med en bebis? Och framför allt med en liten valp? Man går igenom så otroligt många faser under det första året med en valp. Man går igenom valpstadiet och alla stadier fram till att hunden blir tonåring – på ett år! Hundlivet består av utmaningar. Även om man har haft hund tidigare så är varje ny hund en unik individ men olika egenskaper och man utsätts för olika utmaningar som man ska ta sig igenom. Många portisar kan vara en utmaning för sin ägare. De ifrågasätter, testar och vissa utmanar mer än andra. Då måste man ha tiden att lägga ner på hunden för att hela hundlivet framöver ska bli ett roligt liv. Det är så hundlivet ska vara – kul!
Så samtidigt som man har en liten bebis att lära känna ska du dessutom ta dig an en hund som kanske inte alls tycker att den ska göra det du tycker att den ska?! Det är ingen självklarhet att en hund går fint i kopplet, inte gör utfall mot hundar eller inte äter upp inredningen hemma. Många saker krävs timmar med träning.
Jag ser alltid till hundarnas bästa och även om man tycker att ”det passar så bra att skaffa en valp när man är hemma och är mammaledig”…. Du är ledig för att ta hand om ditt barn. Din bebis kommer alltid vara viktigare än en valp. När man väl skaffar en valp/hund så ska man verkligen känna att man kan ge den nya familjemedlemmen de absolut bästa förutsättningarna för ett långt och lyckligt liv tillsammans!
Så, var sak har sin tid, man behöver inte göra allt på samma gång!
Nu har Saga varit dräktig i hela 5 veckor och magen växer och det råder inga som helst tvivel om att det är valpar där inne! Varje tisdag kommer det komma uppdateringar om Saga och hennes dräktighet här i bloggen! Så här står det i boken om dräktighet för hund (från SKK): ”Embryot liknar nu en hund och kallas foster. Ett beaglefoster som är 35 dagar gammalt är ca 35 mm långt. Fostren har utvecklade ögonlock som täcker ögonen, och ytteröron som täcker öronöppningen. Man kan också avgöra könstillhörigheten. Förbening sker av bröstben, bogblad och revben. Fosterblåsorna har nu blivit så stora att de fyller ut hela livmodern så att denna får ett mer jämntjockt utseende.”
Saga mår oförskämt bra! Det är alltid olika från tik till tik hur de mår som dräktiga. Sagas mamma Doris har mått väldigt illa under sina dräktigheter men Saga är hungrig på allt utom mat. Just nu får hon äta färskfoder då det är lättare att få henne att äta än torrfoder. Imorse kräktes Saga vilket är väldigt vanligt att de gör vid 5 veckor! Det är från och med nu som Sagas mage kommer börja växa mer och vi får väl se när vi kan börja känna valparna röra sig i magen 🥰
Idag fick vi det konstaterat, Saga är dräktig! Vi kunde se flera foster men som alltid går det inte att säga hur många valpar som gömmer sig i Sagas mage. En tiks livmoder ser inte ut som en kvinnas. Valparna ligger två rörliga horn (ser ut som en slangbella) och därför är det svårt att följa respektive horn för valparna kan döljas bakom varandra. Nu är det bara att avvakta och se, antal och kön får vi veta när valparna föds i början på februari!
Intresset av en valp ur den här kullen har varit enormt stort och nu tar vi inte emot fler intresseanmälningar.
För några dagar sen hade jag en frågestund på min, Sofias, Instagram (amazingselmas_sofia). Jag fick en fråga om Saga och om jag kunde beskriva henne. Såklart kunde jag det! Så här skrev jag: ”Saga är en otroligt enkel och kärvänlig hund. Hon är en ”gosig nallebjörn” som kan pussas huuur länge som helst (om hon fick). Hon är den perfekta nannyn till min son Ludwig! Hon älskar vatten och tycker att hennes matte är taskig när hon inte får bada när hon är nytvättad. Hon gillar att hitta på saker men kräver inte aktivering, det hon behöver är att få springa och sträcka ut kroppen! ❤️”
Sån är hon, min älskade Saga! Jag är ju såklart partisk för Saga är min hund men hon är precis den hunden som vi behövde ha i vår flock och jag är så glad att hon är så enkel och egentligen icke krävande just nu med tanke på att jag själv har levt livet med ett litet barn i 5 månader! Det hade varit så otroligt jobbigt om hon hade klättrat på väggarna för att hon just nu inte får samma aktivering! Sen finns det så mycket mer att säga om henne men det var en liten beskrivning av min fina tjej!
Att hitta en lämplig hane till Saga tog sin tid! Det är så mycket som ska stämma in. Jag och mamma har som en av våra hjärtefrågor höftledsdysplatsi. I och med att vi jobbar som Hundfysioterapeuter så ser vi baksidan med hundar som har dåliga höfter. Cirka 25% av de portisar som röntgas varje år har C, D eller E (icke godkända höfter) och inte ens 50% av alla portisar röntgas! Det är en del i det som vi har i våra förväntningar på våra valpköpare – att man röntgar sin hund!
Vi vill hitta hanar där det finns mycket information. I Sverige har vi hos Svenska kennelklubben både hunddata och avelsdata. Där kan man, om man har hundens registreringsnummer eller namn, hitta information om hunden, hundens syskon och hundens släktingar. Även Norge har ett öppet register så när vi såg att fler av Stings syskon i Norge blev röntgade med bra resultat kände vi att Sting verkligen kunde vara en kille för Saga! Det finns aldrig några garanter att det alltid blir bra höfter, det är vi väl medvetna om men mer än så här kan vi inte göra! Absolut är det ännu mer som spelar in än resultat på höfterna men det är den informationen som vi lätt har tillgång till när vi letar hane, det är där vi börjar! Vi är så tacksamma att Alice (vår stamtik) kom från en helt HD-fri kull, hon lämnade efter sig helt Hd-fria avkommor och Saga är nu 4e generationen där det är helt fritt, tacksamhet! ❤️
Igår var vi ute i skogen, som vi brukar vara och det var så himla vackert!
Aldrig har det väl varit så skönt att säga farväl till ett år som det är i år?! 2020…… Året vi lärde oss att tvätta händerna, hålla avstånd och försöka hålla ut…. Covid-19 slog undan benen på oss alla! Vi hade så många planer och förväntningar med året. I och med att jag (Sofia) var gravid förra nyåret så bestämde vi snabbt att 2020 satsar vi på att försöka se till så Saga tar sitt svenska championat INNAN bebis kommer. Ack så inte alls så det blev…
Dagen innan Stockholms vackraste hund skulle gå av stapeln blev det inställt pga covid-19. Vi skulle åka ner till Malmö på utställning, även det blev istället och sen blev ALLT inställt. Vår avkomma Nelli skulle tävla agility-SM, det blev också inställt. ……
Jag ska försöka sammanställa alla ljusglimtar med året men min inställning har varit att 2020 är som att leva som om det vore fredagen den 13e varje dag!! Året inleddes med att Sallys och James valpar i Q-kullen flyttade:
Livet blev som ett vakuum och allt kom av sig! Vi firade påsk och till slut var det så varmt att vi kunde ha valpträff utomhus med Q-kullen:
Vi for till Knivsta och röntgade P-kullen, samtliga är idag röntgade med fria höfter och armbågar:
Och strax innan fyllde Alma 1 år:
Sen blev allt ett vakuum igen. Visserligen kunde vi göra lite mer när det blev sommar och varmt men allt gick ju ut då på att vänta på vår nya familjemedlem:
Och medan vi väntade på honom…. Varför inte para strax innan?! Så Elsa och Elis gick på dejt!
Den 29 juli föddes Ludwig och tjejerna fick en ny medlem att bry sig om!
Den 30 augusti föddes nästa kull med valpisar:
Och mitt i allt med en nyfödd bebis och små valpar så blev Maya sjuk! Så pass sjuk att hon fick läggas in och vara nära att dö! Efter en stor operation där de tog bort äggstockar och livmoder så återhämtade hon sig sakta men säkert. Idag mår hon bra och vi är tacksamma för varje dag vi får tillsammans!
R-kullen fick växa upp med en liten kennelpojke och i slutet på oktober flyttade dom till sina familjer. 2020 har bestått av mycket tid tillsammans med våra älskade tjejer, ett lugnt år med många skogspromenader men också ett år med nya rutiner och förändringar i flocken!
Strax innan jul var vi tillbaka i Kvista för att röntga Q-kullen, nu på med munskydd! Även där fick alla fina resultat och vi är så otroligt glada för att våra valpköpare förstår vikten i att röntga sina vovvar! ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
När vi insåg i slutet på året att nä, livet kommer inte återgå till det normala på låååång tid så bestämde vi oss för att para Saga med förhoppningen att när hon är tillbaka efter valparna DÅ kanske vi kan åka på utställningar igen! Så Saga och Sting gick på dejt och än vet vi inte om mötet resulterar i valpar. Det får 2021 berätta!
Vi säger HEJ DÅ 2020 och vi hoppas att vi har mer saker att berätta om att vi gjorde nästa år så här dags! Det vi är tacksamma för är att vi mår bra och har mått bra under året! //Sofia
… på julen! Idag åkte vi ut i skogen med tjejerna (som vi brukar) men just idag var det friskt och härligt ute. Ett litet tunt lager med snö hade lagt sig på marken. Såklart passade vi på att ta lite kort:
Vi njöt för fullt och kom hem med rosiga kinder… Imorgon ska det regna bort…. 😩 //Sofia
Finns det några snälla barn här? undrade jultomten som hittade till vårt hus igår. Klart det finns! utropade vi i kör. Oturligt nog hade Peter gått till affären för att köpa tidningen så han missade när tomten var här. Tomten hade paket till alla, både stora, små och 4-benta. Nemi visste precis vilken dag det var. Hon sprang med jämna mellanrum till dörren för att se om inte ”Han med skägget och stora säcken som brukar innehålla paket som luktar gott” kanske stod utanför och ville in. Till slut knackade det på dörren till tjejernas stora förtjusning.
Vi visste det!!! Det finns paket som luktar gott i botten på säcken!
Vi önskar alla våra läsare en god fortsättning på julen!
Vi kan bara konstatera att tjejernas födelsedagar med kalas aldrig kommer bli detsamma sen Selma lämnade oss. Hon var partydrottningarnas drottning! Hon ÄLSKADE kalas!
För 10 dagar sen fyllde Saga hela 3 år. Tiden har tickat på utan att vi har tagit oss tiden för kalas. Det fick bli idag medan Ludwig sov efter att ha fått sin 5-månadersvaccination. En härlig blandning med jul och sommar på ett kort. Julen är snart här men då vi längtar efter sommaren med sol och värme så körde tjejerna på ett sommar-party!
Precis som alla uppfödare får vi många förfrågningar om valp, så har det varit under hela 2020. Vi har vanligtvis utan pandemi många som hör av sig men i år är det extremt. Vi letar efter de bästa familjerna till Sagas och Stings valpar (som vi alltid gör till alla kullar). Vi letar efter de familjer som har de bästa förutsättningarna, inte bara nu under pandemin utan även de som kan ta hand om en av våra avkommor framöver.
Innan man skickar iväg ett mejl med en intresseanmälan till oss vill vi att man har läst igenom våra förväntningar (och att man kan bocka av alla punkterna): https://amazingselmas.se/valpar/Varaforvantningar.html Vi vill att familjen i sitt mejl skriver så mycket som det bara är möjligt. Ju mer familjen berättar desto lättare är det för oss att få en uppfattning om hur en valp/hund skulle få det hos familjen. Vi vill bland annat veta hur en vardag skulle se ut för en valp/hund, hur man har tänkt att lösa valptiden (om man normalt inte är hemma på heltid) och att man beskriver sin familj. Vem/vilka är ni? Hur bor ni? Hur gamla är ni? Vad jobbar ni med? Vilka är familjemedlemmarna? Vad vet ni om rasen? Varför vill ni skaffa en portis? Är det en tik eller hane ni är intresserade av eller spelar könet ingen roll? Vad är ni intresserade av att hitta på med er framtida familjemedlem? Vi kan inte få för mycket information och uppskattar också att få bilder med i mejlet!
Det är och kommer alltid vara våra bebisar som flyttar från oss, så vi letar efter dom som har de bästa förutsättningarna.
**************************** Uppdaterad 2020-12-22 Med hänvisning av den pågående pandemin av covid-19 kommer vi endast att sälja valparna ur kommande kull inom Sveriges gränser! //Sofia och Helena
I måndags åkte vi (Sofia, Helena och Ludwig) till Knivsta veterinärpraktik där vi träffade 6 av Q-kullevalparna och deras familjer. Q-kullen har ju nyligen fyllt 1 år så det var dags för höft- och armbågsröntgen! I och med att det är speciella tider vi lever i så fick vi inte alla gå in som vi brukar göra. Mamma (Helena) var den som var med och röntgade alla hundarna och jag (Sofia) och Ludwig stod utanför och kollade på plåtarna. Vi fick vara med inne båda två men med munskydd.
Vi tyckte att det såg bra ut på alla plåtarna men det är ju Svenska kennelklubben som fäller den avgörande domen. Två dagar senare kom resultaten ut – Samtliga är HD- och ED-Fria!!!! Eddie, Bosse, Lady och Ruffen är röntgade med A-höfter och UA på armbågarna. Eddie-Lo är röntgad med A/B-höfter och UA på armbågarna och Märta är röntgad med B-höfter och UA på armbågarna!
Nu är det bara Ior kvar i kullen som ska röntgas sen är hela Q-kullen utvärderad avseende höfter och armbågar. Höftledsdysplasi är ett av de största problemen som portisen har. Ett problem är att så få portisar blir röntgade (inte ens 50% av alla individer som föds varje år röntgas) och av de som blir röntgade har ungefär 25% resultaten C, D eller E (A och B är godkända höfter). Vi är så otroligt glada att våra valpköpare förstår vikten i att röntga sina vovvar. Det är viktigt för valpköparna att veta vad ens hund har för status. Lady i den här kullen är tänkt att förhoppningsvis kunna bli en agilitystjärna (hon bor tillsammans med Nelli ur vår H-kull och hon och hennes matte var kvalificerade till agility SM i år, tyvärr blev det ju inställt pga covid). Nu vet valpköparna i den här kullen att deras vovvar inte kommer att få ont i kroppen pga höfterna. En hund med dåliga höfter mår oftast inte dåligt som ung men med stigande ålder minskar muskelmassan och det gör att hunden inte har samma muskulatur som håller höfterna på plats. Dessutom är det viktigt för oss att få våra avkommor utvärderade så vi vet vad vi avlar på inför framtiden och all statistik är viktig för rasen och dess framtid! Tack, tack, tack till våra helt Amazing-valpköpare som gör det här möjligt!!!! //Sofia
Ja alltså, egentligen hade vi ju velat fira den här Luciahelgen på Stockholm Hundmässa som vi brukar göra… Men i och med den pandemin vi lever i och att alla utställningar utom de två allra första i år blev inställda så får man göra så gott man kan. Egentligen lever vi på som vi brukar göra. Stora skillnaden är att vi inte träffar våra vänner på utställningar, tar hem familjer som är intresserade av valp eller träffar övriga vänner och familj som vanligt. När det inte är en pandemi så är vi inte en familj som reser eller springer i affären och shoppar. Just nu tänker även vi till lite extra och handlar en gång i veckan tidigt på morgonen för att undvika trängsel.
Denna morgon bestämde vi att vi ville ut i skogen för att söka med tjejerna. Ludwigs pappa fick ha hand om honom helt själv (första gången jag, Sofia, åker ut i skogen utan Ludwig)….. Vi brukar göra som så att en förare och en hund stannar kvar på ett ställe i några minuter. Sen går resten av flocken iväg och gömmer sig. När tiden är ute söker sig hund och förare fram till stället de andra sitter gömda på. På så sätt så får tjejerna söka och samtidigt går vi vår promenad. Tjejerna tyckte att det var såååå kul! Nästan alla satt och lät och skakade av lycka när det var deras tur. Det var så längesen vi hade möjlighet att göra det här (det var innan Ludwig föddes), tjejerna har fått göra andra aktiviteter såklart men nu hoppas vi att det inte dröjer allt för länge till nästa söktillfälle!
Nöjda och glada var vi alla efter promenaden och när jag, Saga, Maya och Nemi kom hem möttes vi av en sovande Ludwig, det hade gått jättebra för han och Micke medan vi var borta 🥰❤️
Kom idag och tänka på att det vore kul att dela med sig av våra Luciafiranden genom åren (dvs våra Luciabilder på tjejerna). Vi har inte tagit kort alla år men flera stycken har det blivit:
Det blir känslosamt att titta igenom bilderna! Som vi önskar att Selma, Alice och Bella också hade kunnat vara med på korten i år, våra saknade änglatjejer ❤️❤️❤️