Amazing Selma´s

Inatt bestämde sig Maya för att det var dags för de små Lakrtistrollen att se dagens ljus.
Det blev både tikar och hanar, alla är svarta och de flesta har vita tecken.
Mer information om antal och könsfördelning mm kommer att komma ut senare.
Ni får tillsvidare hålla tillgodo med den här bilden:

//Sofia

Hoppas ni har haft en trevlig lördag runt om i stugorna!
Här kommer en busfärs film på Mayas mage!

//Sofia

Idag har vi legat i morsans mage i hela 56 dagar! Kan ni tänka er hur fort tiden har gått?!
Mammas livmoder är mycket stor och vi kan röra oss tämligen fritt, vi är ca 15 cm långa nu

Nu är det inte långt kvar innan ni får reda på vilka vi är som gömmer oss här inne.

Dygn 56!

Vi får väl se om det blir en uppdatering nästa vecka, kanske har dörren ut redan öppnats då!

Over and out!

//Lilla Lakritstrollet

”Hm, det har hänt nåt på sista tiden. För några dagar sen åkte jag och mina kompisar berg- och dalbana om dagarna. Ibland var det även ”Fritt fall” och ”Uppskjutet”. Vi behövde förstås inte köpa biljetter till attraktionerna, det var bara att hänga med liksom !

Nu liknar det mer ”Pariserhjulet”, det snurrar på sakta sakta och emellanåt sitter vi som packade sillar tätt intill varandra. Vi älskar att åka fort, snurra runt och guppa fram och tillbaka så det börjar bli lite långtråkigt nu. Det känns som om det är dags att byta tivoli, kanske det är mer fart och fläkt utanför den där låsta dörren? Undrar om det går att öppna den genom att vi gemensamt (jag och kompisarna) säger: Sesam, öppna dig!”

// Lilla Lakritstrollet

***************************************************************************

Inte är det lätt för Lilla Lakritstrollet och syskonen i Mayas mage att förstå varför deras Tivoli har saktat ner på farten och varför det blir så trångt ibland. Maya orkar ju helt enkelt inte springa och hoppa längre, hon går korta promenader och ligger däremellan och tar det lugnt. Magen blir större och större för varje dag och dessutom förbereder sig livmodern genom att dra ihop sig med tätare mellanrum. Snart är dagen D här och då öppnas ”dörren” till en helt ny värld !

Älskade Maya, dygn 55

Maya med sin stora mage!

// Helena

Maya orkar inte längre hänga med de andra tjejerna på promenaden, det går låååångsamt fram. Så jag (Sofia) och Maya har gått korta rundor här i Nynäs. Jag går först och Maya går längst bak i kopplet. Vi tror knappast att det kan vara 2 veckor kvar innan Maya kommer att valpa. Hon kommer säkert göra så som våra tikar brukar och valpa 1 vecka förtidigt. Det blir spännande att se vilken dag som valparna tycker att de ska komma ut.
Till er som inte är insatta eller vet det sedan tidigare så är det som så att Mayas hormoner kämpar mot valparnas hormoner. Mayas hormoner säger att valparna ska stanna inne i magen, medan valparnas säger att dom vill ut. Det är som ett krig ungefär.
När valparnas hormoner är starkare än Mayas, då sätter valpningen igång.
Innan valpningen kommer igång sjunker Mayas kroppstemperatur, då kan dom bli kalla och frysa. Det är sedan när temperaturen stiger som valpningen drar igång.
Just nu så tar vi tempen på henne varje dag så vi kan hålla koll på henne.

Dygn 52

Förra gången Maya valpade var hon väldigt otydlig innan. Inte alls orolig som dom kan vara. Visst hade hon bökat runt lite på natten men inte alls så som hennes mamma Alice har gjort. På morgonen låg hon på rygg på en madrass som vi hade bredvid valplådan. Helena tänkte precis åka ut med de andra tjejerna när jag utbrister ”mamma det kommer något ur Mayas bak”…… Och ja, det var första fostervattnet som gick. En kvart senare kom första valpen!

10 av Mayas 13 valpar ur förra kullen.

Några av Mayas alla barn.

Det är verkligen nära nu. Tiden går fort och långsamt på samma gång.
Det är sååå spännande!!
//Sofia

Ganska ofta om dagarna brukar jag och mina syskon på vår sida av livmodern (livmodern ser ut som ett Y om ni inte redan visste det) hojta på de på den andra sidan.
Då brukar vi bland annat ropa ”andra sidan är ni klara” och dom svarar ”jajamensan fattas bara”…
Eller så ropar vi: ”Ge mig ett M”
-M
Ge mig ett A
-A
Ge mig ett Y

-Y
Ge mig ett A
-A
VAD BLIR DET?!?!
-MORSAN, MORSAN, MORSAN, skriker de och så gör vi vågen tillsammans…
Jag har tyvärr inget bra klipp på hur det ser ut när vi gör vågen, men här kommer ett klipp på när vi rör oss inne i magen:
Idag har vi legat i morsans mage i 49 dagar (dvs 7 veckor). Morsans livmoder fyller ut stora delar av buken och det är egentligen nu man ska kunna känna oss, men det har dom ju kunnat göra sedan 10 dagar tillbaka.
Dagen till ära har morsan fått sin rumpa, nos och mage klippt. Så nu ska hon bara bli tvättad i helgen och sen är det bara att vänta på att vi ska säga till att det är dags för oss att komma!
Dygn 49
Hmm.. Hur många tror ni att vi är där inne?!?!?
Nu närmar det sig.. Spännande eller hur!!!?!!!

//Lilla Lakritstrollet

Nu har det ”Ekströmska-huset” börjat ändra form. I valprummet står nu valplådan på plats!

Mysigt va? Kuddarna får dock inte vara med vid valpning och under valptiden. Det är bara nu som det ska vara lite extra gosigt att ligga i valplådan.

Tjejerna tycker att det är mysigt att vara inne i valprummet.

Det är inte bara valplådan som är på plats. Det är mycket annat som ska fixas innan vi är redo för valparnas ankomst.
Tjejerna i skogen igår! Det var såå härligt väder!

Nu börjar det närma sig. Vi längtar oerhört mycket och tycker att det ska bli så spännande att få se vad det är för små krabater som gömmer sig i Mayas mage!

//Sofia

Oj oj oj.. Det känns som det var igår jag skrev i bloggen, men en hel vecka har gått sen senast!

Idag har morsan haft oss i magen i 6 veckor!!!
Vi har vuxit oss dubbelt så stora jämfört med förra veckan.
Om några dagar kommer vår päls att börja växa, våra tår skiljs åt och även våra klor börjar bildas!

Morsan mår bara bra, hon äter, frodas, är pigg och glad.
Dock har hon inte samma ork som tidigare. Igår fick hon göra sökruta och hon har inte samma ork och energi som hon har haft tidigare.

Magen har börjat växa en hel del (dygn 42)!
Fina mamma!

Här ser man magen lite bättre!
Egentligen är det inte förrän nästa vecka som man ska kunna känna oss i magen, men 2-bentingarna har ju redan gjort det…. Vi får väl se när det dyker upp en film på när vi sparkar i magen… Det får tiden utvisa!

Bella, Alice, Selma & Maya!

Vi hörs!
//Lilla Lakritstrollet

Låter rubriken konstig? Fjärilar på hösten?

Igår kände vi de första fjärilsvingarna fladdra lite försiktigt inne i Mayas mage ! En otränad hand hade förmodligen inte förstått att det var små bebisrörelser men vi har ju haft möjlighet att känna på några valpmagar och lärt oss hur vi ska hålla händerna på magen för att ha en chans att tidigt känna fjärilsvingeslagen. Det är en underbar känsla och vi vet att det bara är början. Det kommer gå i rasande hastighet och om någon vecka känns sparkarna tydligt. Sen dröjer det inte länge förrän man kan se sparkarna med blotta ögat .

Maya tar det hela med ro och ser till att ha kul under tiden hon väntar på sina barn. Så här såg hon ut härom dagen:

En ring kan man bära på….. eller……

…. trä över huvudet….. eller….

…. ha som halsband !

Igår, innan vi kände bebisarna i magen, var vi ute i skogen. Det var en härlig dag och här kommer lite bilder:

Peter med Maya och Alice

Helena med Selma och Bella

Söta, goa Bella som älskar vatten

Söta, goa Alice som inte vill bli blöt om tassarna men gärna dricker vatten i skogen

Söta, goa Selma som bara blir busigare och mer ”lekig” för varje år som går

Söta, goa Maya som snart ska bli mamma

”Visst är vi duktiga matte? Då borde vi få en godis, eller hur ?!”

”Tjohoo, fikatime ”

”Husse, du är bäst!!!!! Får vi också smaka?” (Så klart fick dom smaka en bit)

Tjena hejsan!
Oj oj oj, tänk att det har gått en hel vecka sen jag skrev senast!!!!
Idag har vi legat i mammas mage i 35 dagar (dvs 5 veckor). Nu kallas vi för foster och har nu ögonlock som täcker ögonen, vi har ytteröron som täcker öronöppningen och man kan nu även se om vi ska bli tikar eller hanar. Våra bröstben, bogblad och revben har börjat förbenas och våra fosterblåsor är så stora så mammas livmoder får ett mer jämntjockt utseende.

Mycket har hänt med morsan på den här veckan. Brösten har blivit större och magen har börjat växa:

Den här gången är mammas mage mjukare (hon har inte längre samma bukmuskulatur som förra gången hon väntade valpar).

Och se! Hennes mage har börjat hänga! (Kolla bilden från förra veckan, då såg man inte magen alls!) Tydligen så har vi nu uppnått 2% av vår kommande födelsevikt så det är från och med nu vi kommer att börja växa rejält! Nu har mamma dessutom gått mer än halva tiden med oss i magen så nu kan ni börja räkna ner för dagen D närmar sig med stormsteg.

Visst är hon söt, vår vackra mamma!!

//Lilla Lakritstrollet

Tjena hejsan!
Just nu ligger jag och mina syskon i mammas mage. Här inne har vi det varmt och skönt i våra vattenbad.
Ville bara berätta om en stor händelse igår:
Rätt som det var när vi sov i godan ro blev vi väckta av ett stort granskande öga!…
Jo! Det är sant! Det granskade oss en och en och försökte räkna hur många vi är som gömmer oss här inne.
– HA! Försöka räkna oss ni, gör det. Hur många vi är får ni reda på om drygt en månad, ropade vi till det stora ögat!

Oj, förlåt! Jag har inte presenterat mig…. ”Lilla Lakritstrollet” kallas jag för! Jag kommer vara er guide under dräktighetens gång.
Det är jag som kommer berätta vad som händer vecka för vecka här inne.
Just nu har vi levt 4 veckor i mammas mage. Mammas livmoder är markant förstorad…
Så hur långt har vi kommit undrar ni säkert!? Vi kallas forfarande för embryon (foster är vi först nästa vecka).
Just nu kan man se den första förbeningen av våra huvudben. Våra ögon syns tydligt och man kan ana vart våra öron kommer att sitta i framtiden.

Den här bilden är lånad från: http://www.rimdalens.se/SIDOR/Rad%20och%20tips/Draktighet%20och%20valpning/Tema%20om%20draktighet.htm

Den visar hur vi på ett ungefär ser ut just nu!

Här kommer bilder på mammas mage så ni kan följa hur den växer och växer för varje vecka som går:

Som ni ser har mamma fortfarande en slimmad kropp, det syns inte på magen att vi gömmer oss här inne.

//Lilla Lakritstrollet

Fortsättning följer……

Idag åkte vi till veterinären med Maya och gissa vad vi hittade i hennes mage?!

Svar: En hel drös med valpar!!!!!!
Så här lycklig blir man när man vet att det snart kommer dofta valp i huset igen!

Massor med pickande hjärtan kunde vi se i hennes mage!! Nog för att vi har tyckt oss se tecken på dräktighet, men man kan ju aldrig vara helt säker.
Maya mår bara bra och är hungrig på ALLT utom sitt torrfoder, dvs kött, köttbullar, korv.. Jaa allt! Nu ser vi med spänning fram emot att få valpar i huset igen.

Med dessa fina föräldrar kan det inte bli annat än fina, glada och trevliga valpar.

Figo och Maya!

Fortsättning följer……

I en fjärran stad bodde en äldre kung vid namn Figo (Lacustrine Unquenchable). Kungen började bli till åren men var fortfarande pigg och glad. Ödet förde konungen till staden Nynäshamn och gatan Mörby där han träffade en vacker prinsessa vid namn Maya (Amazing Selma’s Aztekian Maya). Kungen och prinsessan fattade tycke för varandra och kärlek uppstod!

Nu äntligen är vår älskade Maya parad med underbara Figo!
Figo är en härlig och glad kille på 10 år! Han är frisk som en nötkärna och otroligt levnadsglad!

Valparna beräknas födas vecka 43 och vara redo för sina nya hem lagom till jul!
Vi förväntar oss svarta valpar med mer eller mindre vita tecken.