Amazing Selma´s

Inom en snar framtid kommer vi har fullt upp med valpar i huset så nu innan dessa hektiska veckor drar igång så passade jag och Helena på att hälsa på vår foderhane Bertil:
Vi vill ju ha 1-årsbilder på våra avkommor som vi lägger ut på varje valps lilla sida och då måste vi ju såklart ha en bild även på Bertil (som vi även kunde skicka till Bertils uppfödare).
1-årsbilderna på H-kullevalparna har börjat rulla in men det fattas flera stycken så läser ni det här och vet med er att ni är en av dom som inte skickat än: skicka in så fort som möjligt i och med att vi snart blir lite upptagna med nya valpisar
Bertil är en go och mjuk kille med mycket spring i benen. Precis när vi kom så hade hans matte Anna fixat till honom eftersom vi ville få med oss en 1-årsbild hem och Bertil blev så glad när han kom ut så han visste inte vad han skulle ta sig till (det måste väl tyda på att han kommer ihåg samt har positiva upplevelser tillsammans oss?!).
Bertil bor ju tillsammans med vår C-kullevalp Affe samt blandrasen Hector och det var bra att inte alla grabbarna var ute till att börja med för då hade nog inte bilden blivit lika bra. När de kom ut blev det fullt ös i snön:
Igår var det faktiskt lite läskigt att ge sig ut på vägarna i och med att det var ett fruktansvärt snöoväder men vi tog oss till Nykvarn och hem och i efterhand kändes det ändå skönt att ha träffat Bertil innan valpisarna kommer .

//Sofia

För två veckor sen fyllde tjejerna och killarna i D-kullen 3 år och i samband med födelsedagen så kom det väldigt fina uppdateringar och bilder från flera av familjerna.
Vi blir alltid så otroligt glada när vi får uppdateringar och som vi har sagt miljoner med gånger tidigare: det spelar ingen roll hur gamla avkommorna blir, de har alltid en plats i våra hjärtan och vi tänker på alla våra avkommor regelbundet!

Vi fick det här mailet från Merchedes och hennes matte (texten är saxad ur mailet men det var så otroligt fint så vi delar med oss av en del):

”I maj 2014 fick Mechan en ”lillasyster”, Elise, och har varit en exemplarisk ”storasyster” till Elise sen första dagen! En mer älskad och finare familjehund en Mechan får man leta efter! <3 Hon är väldigt social, älskar alla, och alla verkar älska henne! 🙂

Folk brukar berömma henne för hur väluppfostrad hon är, hon hoppar aldrig på någon, behöver inte koppel (inte sällan möter vi dock små hundar som kan skälla frenetiskt, men Mechan går fint förbi utan koppel, så det är aldrig några problem), hon kan alla vanliga tricks som ”sitt”, ”ligg”, ”stanna”, ”fri” och ”varsågod”, men även några specialare som ”rulla runt”, ”high five”, ”försiktigt” (hon tar då en godis från ens hand vääääldigt varsamt) och hålla en godis på nosen tills man säger varsågod! ;D Hon är för duktig! <3″

Från Gaston kom den här bilden:
Agnes hade kalas tillsammans med Mozart och Pia och Håkans barnbarn på födelsedagen:
Mixie och moster Blackie hade kalas:
Ibland kan livet dessutom ändra sig för våra avkommor och någon månad innan jul bytte Majken hem. Vi tycker alltid att det är väldigt tråkigt när avkommorna av olika anledningar ibland behöver byta hem (turligt nog händer det ju väldigt sällan) men det känns väldigt bra när även vi kan få kontakt med nya ägaren och att vi på så sätt kan fortsätta följa ”barnen” på sina resor genom livet. Numera bor Majken i Varberg hos familjen Togander och av det vi har hört så går det väldigt bra för dom:Dante:
Några dagar innan födelsedagen gick Brallis årets första spår:

//Sofia

För några dagar sedan kunde vi känna de första små lätta fjärilsvingarna fladdra mot vår hand när den låg på Mayas mage. De lätta vingslagen har bytts ut mot mycket kraftigare vingslag eller snarare som att valparna har boxningsmatcher i magen
Om man sitter en stund och tittar upptäcker man också vågorna som rör sig fram och tillbaka över Mayas mage eller den lilla utbuktningen av en liten tass som trycker från insidan. Med andra ord går det nu att se valparna sparka. Det bonkar än här och än där och om de första vingslagen är en häftig upplevelse är det ännu mer härligt att se rörelserna
Det blir så verkligt och varje gång funderar jag på vad det är för liten individ som jag kan se och känna sparka just i det ögonblicket.

Maya mår verkligen toppen. Hon är hungrig som en varg och hon får mat med mycket energi i så att både hon och valparna ska få den näring de behöver. Maya hänger fortfarande med lätthet med på både långa koppelpromenader och lösa skogsturer trots att magen växer för var dag som går.
Visst är Nemi med sin reflexväst, Sofia med sin rosa mössa och Maya med sitt lila mammatäcke som en härlig karamellpåse?!!
Här är alla tjejerna samlade på ett ”godisberg”. Alla har reflexvästar på sig och det är dels praktiskt för det är lätt för oss att se var de är när dom går lösa i skogen och dels så är det en ”livförsäkring” så att inte en jägare av misstag ska få för sig att det är ett gäng vildsvin och börja skjuta mot oss.

Imorgon har Maya haft sina valpar i magen i 7 veckor och då kommer en ny veckouppdatering.

Vi önskar våra bloggläsare en underbar dag !
// Helena