Amazing Selma´s

Jaaa… Nu undrar ni va!?!?! Bara 9 valpar är presenterade i inlägget nedan med bild och namn.
Vart är den bruna tiken, Fröken Lila?!?!
Vi har nu sedan flera kullar tillbaka väntat på att en brun tik skulle dyka upp men hon har lyst med sin frånvaro.
Så fort vi bestämde oss för att para Maya med Korak så kände vi att det här är en kombination där vi själva skulle vilja ha en valp kvar hemma. Dels tycker vi att Maya och Korak kompletterar varandra väldigt bra och det är två hundar som ligger oss varmt om hjärtat och som vi tycker väldigt mycket om. Dessutom är dom båda fria från både PRA, IC och JDCM, vilket betyder att valparna i sin tur också blir fria.
När vi väl hade parat Maya med Korak så fanns det en önskan inom oss att det vore ju fantastiskt kul om det blev minst 1 brun tik (gärna några fler så vi skulle få lite att välja mellan).
Den som skriver den här historien (livets historia) gjorde allt väldigt enkelt för oss för när valparna föddes så föddes det bara 1 brun tik:
Låt oss presentera tjejen som ska stanna i vår flock, vår nya familjemedlem – Doris!
Vi kände att det var på tiden att ytterligare en brun tjej kom in i familjen.

Namnet Doris har också en historia för sig, varför just Doris?
Namnet blev bestämt då Maya älskar att lägga sig på rygg när hon är ute och det ser ut som att hon ”rockar” när hon ligger där på rygg, Peter brukar kalla Maya för ”Rock-Doris”. Självklart måste ju ”Rock-Doris-Maya” ha en dotter som heter Doris!
Det ska bli så himla kul och spännande att se vad det blir av denna tös!
//Sofia

Tiden rusar fram och valparna blir mer och mer vakna för varje dag som går. De blir också mer och med busiga när de är vakna och tycker att det är hur kul som helst att busa med både oss och syskonen!
Det kanske inte är de mest vildaste lekarna de leker än men de är vilda lekar för att vara små 4-veckorsvalpar!
Än så länge så är inte matskicket det bästa. ”Pax försten” är det som gäller och att ligga i maten och äta är kul!
Så fort man sätter sig ner på golvet så blir knät invaderat av alla valparna, alla vill mysa!
Nu har alla familjerna fått veta vilken valp som är deras. Några av valparna har därför fått sina tilltalsnamn från sina familjer och vi väntar såklart med spänning vilka namn alla de andra kommer att få. Vi blir alltid lika glada över hur duktiga våra valpköpare är att på att hitta på så bra namn. Nu har vi också bestämt helt och hållet vilken valp som ska heta vad i stamtavlan. Nu i veckan så kommer vi skicka in registreringen och så fort namnen är registrerade hos SKK så kommer vi även att publicera dom. Vad tror ni att temat blir den här gången?!
Herr Orange
Herr Brun
Fröken Röd – ”Siri”
Fröken Rosa – ”Ronja”
Herr Blå
Herr Gul – ”Dante”Fröken Svart
Herr Ljusblå ligger och myser på rygg i knät
Herr Grön – ”Elvin”
//Sofia

När man får hem sin valp så är man ofta väldigt ”taggad” på att börja lära hunden olika saker. Vissa vill också börja träna in lite svårare moment väldigt fort. Ibland kan man dock skjuta sig själv i foten genom att pressa hunden och utsätta den för saker den inte är mogen för.
Ibland kan det vara bättre att bara låta hunden vara och istället för att försöka träna in olika moment antingen bara avvakta tills man inser att hunden är mogen eller så försöker man leka fram rätt beteenden.

Nemi är 2,5 år. Hon älskar att göra olika trix, träna agility samt att göra riktiga spår. Något som däremot inte har varit hennes starkaste sida är att göra sökruta.
Sökruta gör man på så sätt att man går upp som en ”ruta” i t ex skogen. Egentligen är det bara hunden som ser rutan i och med deras fenomenala luktsinne. I ”rutan” lägger man ut något som luktar oss människor (t ex en leksak, en burk, en vante mm mm) som hunden sedan ska leta rätt på och sedan leverera till oss människor.
Det här har Nemi inte förstått. Hon har hittat saken som vi har gömt men har sen inte förstått vitsen med att leverera föremålet (däremot är hon extremt duktig på att apportera i vatten).
Hade vi envisats med att träna sökruta med Nemi så hade hon tröttnat ännu mer och att sedan i framtiden få henne att förstå vad hon ska göra hade blivit ännu svårare.

Nemi har istället fått göra saker hon tycker är kul (leta efter människor eller göra riktiga spår). Det senaste halvåret har vi lekt leken ”plocka upp olika saker hemma”. Bland annat så har hon fått hjälpa till att städa upp plats-ben som finns i våra olika aktiveringsleksaker:
(Denna är gjord av Nina Ottosson).
Sakta men säkert har Nemi börjat förstå saken med att plocka upp och leverera.

I och med hennes små framsteg som successivt har blivit större så har hon nu för bara någon vecka sedan fått testa på sökruta igen. Än har vi inte kommit så långt att hon får ta någon leksak utan det hon får leta efter är pinnar.
Hör och häpna med nu har hon börjat leverera dessa pinnar tillbaka till mig när hon hittar dom!!!!
Sakta men säkert kommer vi nog komma så långt att hon förstår det roliga med att leverera allt möjligt.
Visst är det märkligt, alla dom andra tycker att det är hur kul som helst att leta och hämta saker medan Nemi bara förstår det roliga med att leta, inte hämtandet.
Därför är det väldigt viktigt att ta det lugnt när man stöter på problem eller hinder när man tränar hund. Man måste alltid se till hundens bästa och med en portis kan man inte banka in olika saker, ibland måste man lirka och få hunden att utföra sakerna utan att de förstår att man tränar!
//Sofia