Att vara värdefull

Många personer som skaffar hund kan ha svårt att förstå att
hundar inte fungerar som oss människor. För det första talar vi inte samma
språk, för det andra tillhör vi inte samma art och för det tredje så har
evolutionen fört oss på olika vägar. Vi är avlade för olika saker och det vi
måste förstå är att olika hundraser är avlade på olika sätt.

För några veckor sedan åkte jag (Sofia) och Helena till
Upplands Väsby för att delta på en Dog Management föreläsning av Gerard O’shea.

Det var otroligt intressant och givande och många ”aha-upplevelser”. Egentligen
gick hela föreläsningen ut på att få oss att förstå att det allra viktigaste
för oss som hundägare är att vi måste förstå att vi ska vara värdefulla för
hunden. Det spelar ingen roll hur mycket vi älskar hunden, om vi ger den
omvårdnad och mat, vi måste lära hunden att vi som ägare är den absolut
viktigaste och mest värdefulla personen i hundens liv. Om vi lär oss att på
rätt sätt visa hunden den vägen så kan vi få hunden dit vi vill. Vi får då en
hund som lyssnar både när den gör rätt och när den gör fel.
Det är idag 5,5 år sedan vi för första gången gick handlerträning för Gerard.
Det vi tog med oss då är att hunden måste kunna sitt namn.
Många tror att ens hund kan sitt namn men egentligen förstår dom inte alls att
man ska reagera när man tilltalar den. Det vi måste komma ihåg är att hunden
inte förstår att den har ett speciellt namn. Namnet är ett kommando för att få
kontakt, precis som att vi lär hunden att den ska sitta, ligga eller göra
vacker tass. När hundar träffar varandra så presenterar dom ju inte sig med
sitt namn!
Gerards filosofi går ut på L-F-F dvs Life-Food-Fun. Alla dessa tre moment ger
vi alla hundägare våra hundar mer eller mindre men det gäller att på rätt sätt
göra momenten.
Vi har egentligen bara två saker som vi vill arbeta bort på våra tjejer.
För det första är det att om vi stöter på människor i skogen och tjejerna är
lösa så kan vi inte få stopp på dom. Då gör de precis som när vi stöter på
vildsvin, dvs springer fram (men aldrig ända fram) och skäller. Vildsvinen
springer iväg men det gör ju inte människorna utan vi riskerar att bli
utskällda. Idag kopplar vi alltid upp där vi vet att det finns en risk att stöta
på människor.
Det andra mindre önskvärda ”problemet” vet jag att det är många som har problem
med och det är att få tyst på hundarna när det ringer på dörren. 99,9% av alla
våra besök är till hundarna och vi får väldigt sällan besök som inte bryr sig
om dom. Portisen är en skvallrande vakthund så att de ska vara knäpptysta vill
vi ju inte (vi ska bevara vakten i rasen) men dom måste lära sig att när vi
säger att det räcker och att vi har kontroll på situationen, att de då tystnar
och inte fortsätter.
MEN, i och med föreläsningen samt att vi nu i snart ½ års tid tränat för Gerard
nästan varje vecka så har vi faktiskt fått nya redskap för hur vi ska träna för
att få önskvärt resultat.
Det är väldigt intressant att genom att bara ändra inställning eller ändra vårt
sätt så får vi ett annat resultat.
Som jag skrev tidigare så talar vi inte samma språk. Tänk dig själv om någon
börjar prata japanska med dig (och vi förutsätter att du inte kan ett ord
japanska). Först kanske personen pratar lugnt med dig men när du inte förstår
så blir personen bara mer och mer upprörd, arg och börjar istället skrika på
dig, du blir väldigt dominerad i denna situation. När vi inte förstår vad
personen vill så blir vi också otroligt osäkra. Detta i hundens värld kan
antingen leda till en inre stress, eller så blir den så frustrerad över att den
inte förstår så att den tar ut det på sin omgivning. Detta kan vi verkligen se
bland barn. Vissa individer som har det jobbigt i hemmen börjar slå andra barn
i skolan medan andra mår dåligt inombords och tar inte ut det på sin omgivning
men kan visa att dom mår dåligt på andra sätt t ex genom att börja skära sig mm.

Det är vi människor som måste finna redskapen för att förstå våra hundar, för
om vi gör rätt så förstår hunden.
Alla som har tränat för Gerard har nog själva sett hur han tar hundar som är
med på kursen, hundar som är helt vilda och galna med sin ägare, och som bara
genom att byta förare i kopplet gör precis som den ska.
Det är så otroligt häftigt, inspirerande och givande att studera sådana
situationer.
Det här är en föreläsning som alla egentligen skulle gå. Har man kommit en bit
i sitt hundägarskap så ger föreläsningen otroligt mycket och man får nya
redskap att använda i vardagen!