Idag har vi legat i mammas mage i hela 8 veckor, 56 dagar! Just nu är livmodern mycket stor och vi kan röra oss tämligen fritt i våra fosterhinnor här inne. Vi är cirka 15 cm långa.
När mamma hade sin första kull (A-kullen) så föddes dom 1 vecka förtidigt. Alla som 2-bentingarna hade pratat med om valpning mm hade sagt ”förstagångstikar valpar aldrig förtidigt”… Tji fick de när dom på påskaftonsmorgonen, 1 vecka förtidigt(!!!!) fick avstyra påskmiddag och födelsedagsfirande (2-bentingen Peters pappa fyller år i mars) och istället fick sitta i valplådan. Nu kanske ni undrar: ”1 vecka förtidigt, hur var valparna?!”
Jo det kan jag tala om för dig att dom var stora, friska och välmående!
Det här betyder att från och med nu kan vi komma när som helst egentligen.
För er som inte är insatta så pågår det just nu ett krig mellan våra (vi valpars) hormoner mot mammas hormoner. Våra säger att vi vill komma ut och mammas säger att vi ska stanna kvar inne i magen. När våra hormoner blir tillräckligt starka och vinner över mammas hormoner så börjar valpningen. Spännande eller hur!?!
Det ska bli kul att få se hur världen där ute ser ut… Här inne har vi det varmt och skönt i våra vattenbad men vi längtar till att få se vår mamma på riktigt!
I tisdags brummade det och lät mot magväggen. Morsan fick sin mage klippt så att vi kan komma åt maten sen!
Efter klippningen provlåg hon valplådan! Här i ska vi ha det mysigt om några dagar!
Dom här bilderna är precis nytagna.
Vår vackra mamma Alice!
För övrigt är mamma pigg och glad men hon vet vad som är på gång. Vi sparkar och har oss här inne och ibland kan morsan inte riktigt sova på nätterna.
See you later alligator!
//Ulltussarna i magen
