Innan jag fortsätter om valparnas flytt så tänkte jag bara säga att jag har fått höra av två olika personer att bloggen ser konstig ut. För vissa läsare verkar det som att ni har blivit ”kopplade” till mobilversionen av bloggen. Då syns inte vår logga och bilderna är mindre. Det går såklart att ändra på. Skrålla längst ner på bloggens sida, där finns det några knappar som man kan trycka på: ”info, kategorier, logga in & Desktop version”. Tryck på ”Desktop version” så ska bloggen se normal ut. Jag ska maila dom som vi har vårat domän hos och påpeka detta!

Nu till det som inlägget skulle handla om. Nämligen flyttarna!
2 söta och underabara barn lämnade oss under lördagen. De hade båda långt att åka för att komma till sina nya hem.
Första mannen ut var Rebel ”Amazing Selma’s Coconut Drem”. Han bor i Lund, skåne, hos familjen Stiverius Olsen / Landsjö. Där bor även Chihuahua-blandis-killen Sixten.

Rebels familj när de träffade honom för första gången!

Tidigt på morgonen gav dom sig av för att komma hem i lagom tid!

Rebel i sitt nya hem! Denna kille kommer vi få se en hel del av. Så det är inte sista gången varken för oss eller för er som vi ser honom!!

Nästa tjej på tur att lämna boet var lill-”Maya”, Amazing Selma’s Candy Chock. Maya bor hos familjen Ytter i Kristinehamn.
Historien om lill-Maya började i Januari 2010. Då satt jag och Helena på X2000-tåget hem från hundutställningen ”My Dog” i Göteborg. I djurkupé satt vi såklart och hade hamnat brevid varandra vid att bord där man har 2 passagerare mittemot sig. Det var fullt av människor med hundar, men framför oss satt en man utan hund. Vi började prata med Sven Erik som var på väg hem från sitt jobb på en oljerigg och hade av en ren slump hamnat på det här tåget. Det visade sig att Sven Erik hade jobbat ihop med en kille från Nynäshamn. Ibland är världen bra liten då denna kille har bott granne med Helena när hon var liten.
Maya låg hela tiden i mitt knä och hade sitt huvud på bordet och kollade på Sven Erik (första gången hon åkte tåg var på resan ner till Göteborg). Vi pratade om Maya och om rasen och innan Sven Erik klev av i Laxå så säger han ”en sån där hund ska jag ha!” och sen var han tvungen att nypa Maya lite lätt i nosen.

När vi kom hem så berättade vi för Peter om Sven Erik och under 1 års tid så kom vi till och från på tal om honom.
I våras blev vi lite förvånade när Sven Erik ringer och säger att han vill ha en valp efter Maya! Det visade sig att efter att han hade klivit av tåget och kommit hem till Kristinehamn så talade han om för sin fru Anitha att ”en sån där hund ska vi ha!”. Han var helt såld på Maya och självklart ska deras lilla tjej få sitt namn uppkallat efter sin mamma Maya som utan tvivel charmade Sven Erik på tåget hem från Göteborg!

Se upp Värmland nu har ni en egen Maya som kommer att ta er med storm!

//Sofia