Jodå, man kan gå till skolan även på lördagar! Igår morse packade jag ner kaffe, macka, spårsele, spårlina, sittunderlag och leksaker i ryggsäcken. Bella och jag går kurs på Brukshundklubben. Den heter Grundkurs Special och det speciella är att man koncentrerar sig på kontakt och relation, sitt/ligg-stanna kvar och platsliggning. Men igår var det spår och sök som stod på programmet.

Vi hade tur med vädret även om det var lite blåsigt. Kursledarna Helen, Jimmy och Danne förklarade hur man lägger spår, vi fick se när Dannes goldentik spårade och vi fick lära oss hur man gör en sökruta.

Tyvärr fick vi inte möjlighet att spåra med våra hundar för det är 14 hundar med på kursen så tiden hade inte räckt till. Sökrutan fick vi göra och Bella är strålande duktig på det. Hon verkligen ”dammsuger” området för att hitta den gömda leksaken och sedan skyndar hon sig tillbaka till mig. Duktig tjej smiley!

Det vi ska träna på är att Bella ska hålla kvar leksaken/föremålet i munnen tills jag ber henne släppa. Nu släpper hon strax innan hon kommer fram eftersom hon vet att jag har godis till henne.

En sak som Bella tycker är döööödstrist är att vänta. Passivitet är INTE hennes starkaste sida, trots att hon är lugnet självt hemma. När vi står och gör ”ingenting” börjar det krypa små myror i kroppen på henne. Hon börjar hoppa runt, biter i kopplet, skäller på dom andra hundarna och beter sig allmänt stökigt. Den som träffar Bella vid såna tillfällen tror nog att hon är lite ”dampig” men hon tycker verkligen inte att det är nödvändigt att stå still när man är utomhus. Då vill hon att det ska hända saker.

Ja ja, den här lilla sötungen kommer nog växa till sig vad det lider. Hon har ju en mor och far att brås på för både mamma Alice och pappa Ture har varit likadana när de var yngre. Idag är Alice hur lugn och cool som helst och har inga problem med passiviteten.

Vi hade en rolig dag och jag har fått mycket inspiration till att utveckla våra spår och sök med tjejerna smiley!

// Helena och Bella

(Det blev inte så många foton tagna, tyvärr)