Blog Image

Amazing Selma´s

Om bloggen

Kennel Amazing Selma's består av en helt vanlig familj med portugisiska vattenhundar som det främsta intresset.

Ja, det är inte bara ett intresse utan en livsstil. Här kan du följa vår vardag och läsa om t ex tankar, funderingar, händelser och utställningar!

Vilken hjältinna!

2010- Juli-December Posted on 11 oktober, 2010 17:01

Igår kväll ringde telefonen. Det var Zumis (Mayas syster) matte Lillan. Hon ville berätta någonting fantastiskt: Zumi hade räddat livet på Lillan!!!!!

Zumi bor med sin matte Lillan och husse Gunnar på en ö ute i skärgården. Det är en ö som består av ett fåtal fastigheter och Zumi, Lillan och Gunnar är de enda bofasta på ön.

I torsdags när Lillan och Zumi var ensamma på ön (Gunnar var bortrest) markerade Zumi att det var något som inte var som det skulle. Hon gick utmed tomtgränsen och morrade och betedde sig konstigt. Hon gav sig inte utan Lillan gick dit för att se om hon kunde upptäcka vad det var som Zumi reagerade på. Då fick hon känna att det luktade brandrök. I ena änden av ön (hos en av grannarna) hade det varit snickare dagen innan och någon hade slängt en fimp på marken som legat och pyrt ett helt dygn.

Lillan slängde sig på telefonen och ringde både sjöräddningen och SOS Alarm. Det var i sista sekunden de fick stopp på branden. 20 minuter senare hade elden kommit fram till en bastubyggnad och 4 timmar därefter vred vinden vilket hade fått katastrofala följder.

Om inte Zumi varit där och varnat hade Lillan kunnat bli innebränd för det finns få möjligheter att ta sig därifrån om träden och marken tagit eld.

Tänk vilken bragd att inte bara rädda fastigheterna på ön utan det var även liv som var i fara. Vi är såååå stolta över dig, Zumi!!!!!!! smileysmileysmileysmileysmiley

// Helena

Hjältinnan Zumi tillsammans med Maya och Bella!



Det kan väl inte….

2010- Juli-December Posted on 11 oktober, 2010 16:33

…. vara så svårt, tänkte jag när jag anmälde mig till en klickerkurs på Nynäshamns Brukshundklubb.

Ha, där bedrog jag mig allt, det gäller liksom att klicka på RÄTT ställe smiley. Det är vääääldigt lätt att klicka vid FEL tillfälle och då måste man ändå ge belöning till den söta lilla vovven. På fredagkvällen var det teori, lördagen och söndagen varvades med praktiska övningar och mer teori. Det var jag och Selma som gick kursen. Jag insåg faktiskt att det är en utmaning att lära en ”gammal” hund att sitta.
Målet med kursen var att få Selma att gå 2 varv runt 2 upp-och-nedvända hinkar utan att visa hur hon skulle göra. Selma förväntar sig att jag ska ge henne uppgifter men nu var hon tvungen att klura ut vad hon skulle göra UTAN tecken från mig. På lördagmorgonen var hon väldigt frusterad, hon skällde (något hon ytterst sällan gör), hon försökte välta hinkarna, hon hoppade upp mot mig. Selma fattade absolut inte vad jag höll på med.

”Hallååååå, är det nån hemma??? undrade hon och försökte få kontakt med mig. Till slut riktade hon uppmärksamheten mot hinkarna och DÅ klickade jag och belönade med godis. Ok, tänkte Selma, det är nåt med hinkarna som matte vill att jag ska göra men det är inte att försöka vända på dom. Man riktigt såg hur hon funderade och funderade. ”Jag testar att gå mot hinkarna”. Klick och godis. ”Hm, kanske lite längre fram?” Klick och godis. Så där höll vi på och ja, Selma rundade både mig och hinkarna åtminstone 1,5 varv på söndagen.

En lite rolig och väldigt lärorik sak under våra försök var att jag uppenbarligen alltid ger godis med högerhanden. Vi skulle byta belöningshand lite då och då och vad händer? Jo, jag klickar med köttbullarna och ger klickern i belöning smiley. Selma försöker sluka klickern, sen tittar hon på mig och tänker ”Vad tusan håller du på med smiley??????”

Hinkarna var väl ”så där” tyckte Selma, däremot var hon snabb att förstå ”Backa”. Det är något jag försökt lära henne i många år och tänk så enkelt det var helt plötsligt när JAG hade fattat hur jag skulle lära henne det.

När söndagkvällen infann sig var både jag och Selma heeeelt slut. Mental träning en hel helg, för oss båda, tar på krafterna. Jag säger bara det: Gå en helgkurs i klicker innan ni sätter igång och försöker för visst är det lätt MEN bara om man klickar på rätt ställe och har planerat vad man vill uppnå med träningen!

Tjolahopp, tjolahej, tack för mig!

// Helena

Selma och jag när vi övar ”Backa”

Selma testar om jag menar ”Buga”

Nähä, inte ”Buga”…. då kanske det är ”Backa”?

Rätt! Klick och godis!

Duktig tjej!

Kurser är jättebra att gå, man lär sig alltid något nytt och man får inspiration att hitta på olika saker med vovvarna!