Jo, det har hänt en hel del sedan senaste inlägget….. Sorry, Alice, det var inte slut på resandet, men nästa resa blev i alla fall med båt…. till Gotland (igen). Däremot blev det en hel del bilande även där. Eftersom stället vi bor på ligger ganska precis på mitten (om man tänker väst-/ostlig riktning) åker vi bil för att komma till vattnet.
* Vi (Peter, Sofia och jag) hade en avkopplande semester på 1 vecka. Vi tog skogspromenader, vandrade utefter stränderna, spelade kubb (YES, äntligen har jag lärt mig kasta pinnarna utan att de hamnar bakom mig/högt upp i luften/långt ut åt vänster/snurrar som helikoptrar mm mm), hade sällskap av mina brorsbarn Ebba 9 år och Olle 7 år + mina föräldrar Majvor och Claes (deras ålder tänker jag inte avslöja 
).
(Sofia och Olle har fått syn på fiskar i kalkbrottet där vi badar medan Ebba håller koll på Selma, Alice och Maya).
(Sofia med kusinerna Olle och Ebba. Selma är också med på ett hörn)
* Dessutom hälsade vi på Eva och Mats (kennel Always-To-Sea) med Tossie och Ella (som är 2 veckor yngre än Maya) i deras fritidshus på södra delen av Gotland. Det var härligt att se alla 5 vovvarna tillsammans. Tråkigt nog regnade det större delen av den dagen så vi vistades inomhus ganska mycket. Jaha, du undrar om det inte blev väääldigt stökigt då? Näää, inte ett dugg….vovvarna låg så snällt och sov under bordet där vi åt en jättegod lunch.
Tack för en trevlig dag, Eva och Mats! Nästa år är ni välkomna till oss….vi får väl se om flocken blivit ännu större 
.
(Tänk om man lyckats fånga alla vovvarna på samma bild…det var stört omöjligt. Här har Maya och Ella dragkamp).
* Ja, sen så träffade vi ”familjen Nemo”…. alltså Camilla, Erik, Victor och Alice med deras portiskille Nemo. Nemo är en enormt levnadsglad kille på snart 2 år. Det är fart och fläkt när han är med så Maya tog skydd vid våra ben eller under bordet när det började gå alltför vilt till.
Tack för kaffet och de hembakade kanelbullarna!
(Maya blir jagad av Alice och Nemo).
* Så kom dagen när vi skulle lämna Gotland och den oundvikliga separationen skulle ske 
……..SOFIA FLYTTADE TILL PITEÅ…………………………………………………………………
Tack och lov för telefon, internet och framför allt WEBKAMEROR.
Jag trodde väl aldrig att det skulle bli så jobbigt. Men med tanke på att jag grät floder när våra underbara valpar flyttade till sina familjer är det ju inte konstigt att det blev en sådan sorg. Sofia har vi ju haft hos oss i 19 år!!!!!!!!!
Vi saknar dig, ”lilla” gumman, men du kommer med all säkerhet få en härlig studenttid med nya kunskaper och bekantskaper.
(Jag ringer dig om en stund 
)
(Sofia och Maya 
)
(Sofia med Selma och Maya, de tittar på när Alice apporterar en Pet-flaska, se nästa bild!)
* Avslutar det här långa blogginlägget med en Gotlandsbild på mig, Peter och vovvarna.
