….är inte förbi! Mirakel kan ske…..
Ha ha, nu undrar ni nog vad jag menar….. Ni som känner Selma sedan tidigare vet att Selma tycker om varken killar eller valpar.
Eller om vi säger så här: grabbar är inte av intresse och valpar har varit äckliga och opålitliga.
Endast 1 gång tidigare har Selma förvånat oss genom att inte fly i panik när valparna kom nära och det var med D-kullen. Då var hon skendräktig och tyckte att någon valp i taget var okej:
Selma med Dante.
Men…. Nu är Selma inte skendräktig och söker verkligen kontakt med valparna. Undrens tid är inte förbi….. Selma hoppar lugnt in till oss när vi sitter hos valpar. Hon flyr inte i panik som hon tidigare gjort utan gör precis som man ska göra för att inte bli attackerad.
Hon visar klart och tydligt att hon gärna vill ligga i våra knän så hon kan få ha valparna hos sig och så att hon kan pussa på dom:
Igår morse såg det ut så här!
Och igår kväll möttes jag av den här synen:
Selma upphör aldrig att förvåna en. På gamla dar (9 års ålder) har hon tydligen blivit valpkär. Kanske kan det ha att göra med att förra kullen bara bestod av 2 töser. Dom levde med sida vid sida av Selma. Kanske blev hon lite immuniserad av dom? Hur som helst så är det fantastiskt kul att se Selma bry sig om valparna. Det blir så mycket roligare om hon kan vara med och ta det lugnt tillsammans med dom istället för att varje gång hon hoppar in hos dom fly i panik!
//Sofia
