Den långa och spända väntan är över. Vi har väntat och längtat till den här dagen då vi skulle få veta om Nikki och Bertil ska bli föräldrar.
Nikki bor ju som bekant inte hemma hos oss utan hos sin egna alldeles fantastiska familj (Julia, Peter, Vincent och Adrian Gehrke) och därför har vi inte själva kunnat se de där tecknen på att det skulle växa små valpisar i hennes mage. Vi har fått rapporter från Julia som gjort att vi haft förhoppningen att Nikkis och Bertils dejtande givit lyckat resultat 
.
I förmiddags sammanstrålade jag, Sofia, Julia och Nikki på Bagarmossens Djursjukhus.
Nikki visade alla tecken på att hon hade bebisar i magen: hon hade den där blicken som bara en blivande mamma kan ha och som sa: ”Jag är med barn!”, hennes mage har fått en rundning som hon inte hade tidigare, juvren har ändrat färg och form och till matte Julias förvåning har hon blivit ”tjuvaktig”. Nikki som i vanliga fall alltid väntar på ett ”Varsågod!” slängde sig över godispåsen här om dagen utan att ha fått okej 
Till vår glädje fick vi sällskap och assistans av ”vår” veterinär Sandra. Det var veterinär Anna Raave som gjorde ultraljudsundersökningen.
(Den obligatoriska ”Yes, tummen upp, vi väntar barn!!! 
)
Här är en av valparna i Nikkis mage. Så fort veterinär Anna satte ultraljudshuvudet mot Nikkis mage dök det upp ett foster och sedan ett till och ett till osv. Hur många små ulltussar (just nu är de hårlösa och endast 2 cm långa ) det döljer sig där inne får vi veta om ca 5 veckor när det är dags för dom att födas.
Fortsättning följer……
// Helena, Sofia och flocken
