Idag är det två hela år sen vi pussade dig och sa farväl för sista gången.
Det går inte en enda dag utan att vi tänker och saknar dig.
Sorgen finns där, att tiden tillsammans inte blev längre men livet har gått vidare vare sig vi vill det eller inte.
En stund på jorden fick vi och vi skulle önska att vi kunde få ha dig hos oss igen.
Älskade Selma, du fattas oss (på samma sätt som Alice och Bella fattas oss).
//Sofia
