Efter många om och men fattade vi beslutet att det bästa för Doris var att bli kastrerad. Anledningen till vårt beslut var att det senaste årets löp har varit lite ”konstiga” och skendräktigheterna har tagit hårt på henne. Vi har upplevt samma sak med alla våra tikar när de blivit äldre och vår gissning är att eftersom vi har så många tikar som utsöndrar hormoner under lång tid påverkar det alla tikarna och skendräktigheterna blir långdragna. Doris har ju även gått i pension och ska inte bli mamma fler gånger. Vi ville även slippa risken för livmoderinflammation. Igår morse åkte hon och jag till Södra Djursjukhuset i Kungens Kurva.
Det kändes jobbigt att behöva lämna henne i väntan på operationen. Hon har bara varit ensam på ett djursjukhus 1 gång i sitt liv och det var när hon hade slagit av en tand men den gången tog dom hand om henne på en gång så hon behövde aldrig sitta i en bur och vänta på sin tur. Jag lämnade henne kl 8:00 och åkte hem igen. Det tar 1 timme att åka mellan Nynäshamn och Kungens Kurva. Därför var jag bara hem för att gå ut med Alma och Tyra. Peter jobbar hemifrån några dagar för att vi ska kunna ”rodda” med all logistik. Jag ville vara så nära djursjukhuset som möjligt för att kunna hämta Doris så fort de ringde och sa att hon var redo att åka hem så därför åkte jag tillbaka till Kungens Kurva när promenaden var klar. Turligt nog ligger Ikea där så jag ”slog ihjäl” väntan med att shoppa lite grann. Strax efter lunch kunde jag hämta Doris. Det kändes gott i hjärtat att höra att hon hade varit lugn hela tiden och hon hade viftat på svansen och varit social med all personal som hon träffade. Det är min Doris det!!!
Som jag sagt gång på gång: Alla skulle någon gång i livet få ha en Doris!
Det var skönt att komma hem tyckte Doris. Även om operationen gick bra och Doris mår ok måste hon ta det väldigt lugnt de närmaste veckorna. Med en liten Tyra i huset gäller det att vi är extra uppmärksamma för hon vill ju gärna leka och busa och Doris är inte sen med att hänga på men igår när vi kom hem och Doris låg i min famn i sängen var Tyra och Alma så försiktiga och det var precis som att de förstod att Doris behövde lugn och ro så de la sig nära och höll oss sällskap.
// Helena
