Vi har förmånen att kunna gå i skogen ofta och vi stöter ofta på olika vilda djur. Det som är bra är att ingen av våra tjejer har stark jaktinstinkt. Alla hundar är gjorda för att jaga men en del har starkare jakt i sig än andra. Våra tillhör kategorin som ”visar” för oss att det är vilt i närheten genom att ibland vända huvudet och vädra åt det håll där viltet befinner sig. Ofta ser vi människor viltet men tjejerna reagerar inte. Igår stannade vi till på en avverkningsväg för att jag skulle sätta på mössan på Ludwig som satt i bärsele på Sofias rygg. När jag tittar in i skogen står det en älgko där och hon tittar på oss. Tjejerna står lugnt och väntar på att vi ska gå vidare utan att markera doften av älgen (dom har inte sett den). Jag tar ett kort på älgen och Saga (som fastnade på kortet). Älgen stod kvar när vi gick vidare.
Det finns även vilda djur i centrala Nynäshamn. När Ellen hade bajsat och jag skulle plocka upp bajset såg jag ett rådjur som stod stilla och tittade ner på oss från ett berg. Jag är säker på att våra tjejer har utomordentligt luktsinne och att de borde känt lukten av rådjuret men, som sagt, så är den lukten inget dom reagerar på.
Vi är givetvis noga med att tjejerna inte får ge sig iväg för långt bort från oss när de är lösa i skogen och vi respekterar kopplingstvångsperioden som är mellan 1 mars och 20 augusti varje år. Då är det skönt att ha en stor inhägnad tomt som vi har vid stugan där de kan springa.
// Helena
