Amazing Selma´s

I onsdags, den 20 november, kom så Sallys och James valpar.
Allt började helt enligt skolboken och Sally var verkligen en mönster-mamma.

Efter att några valpar kommit ut precis som de skulle så insåg vi att en av valparna inte hade gått i simskola innan och lärt sig att man inte kan ligga med frambenen längs med kroppen bakåt. Den låg helt enkelt så att den inte skulle komma ut naturligt.
Då gällde det att handla snabbt. I ilfart åkte vi in till Bagarmossens Djursjukhus som vi underrättat att vi var på väg in.
De stod startklara direkt när vi kom och även de konstaterade att valpen som låg fel inte skulle komma ut naturligt. Den stoppade ju dessutom upp för de andra. Till saken hör att valpen som inte kom ut fortfarande levde så för att rädda den och de andra som var kvar så blev det snabbt beslutat att kejsarsnitt var det som behövdes!
Det som känns skönt är att veterinären sa på en gång att det här har ingenting med Sally att göra, det hade ju fötts valpar helt utan problem innan, utan det var verkligen bara otur att det blev som det blev.

Under hela tiden var Sally jätteduktig, hon var otroligt lugn och var inte stressad. Vi fick ju dessutom hålla Sallys matte Pia och James matte Jessica uppdaterade om vad som hände för de satt ju hemma hos sig och var såklart oroliga!

Sally fick gå iväg till operation och vi fick sitta kvar med de valpar som redan var ute.

När vi sitter där så öppnas dörren och ”vår” veterinär Sandra som hjälper oss med frågor, besiktning av valpar mm kommer in. Det visar sig att hon var på plats på Bagarmossen den här dagen och hade hört att det var en uppfödare av portugisisk vattenhund som var där, som hade pratat om henne.
Tidigare stod Sandra själv och opererade på Bagarmossen men idag jobbar hon mer med administrativa saker och håller föreläsningar för andra veterinärer runt om i landet, så det var verkligen inte självklart att hon skulle vara där just i onsdags.

Där och då brast det, att få se ett välkänt ansikte som vet vilka vi är gjorde att känslorna rann över.
Efter cirka en timme kom så väl valparna till oss, alla levde och Sally höll nu på att sys ihop.

Klockan 13.20 kom valparna in till oss och vi bestämde där och då att alla valparna kommer få det klockslaget som sin födelsetid. Vem som föddes i vilken ordning vet vi ju inte heller så därför kommer valparna hädanefter presenteras i en egen slumpartat ordning som vi bestämt.
I magen gömde sig 7 valpar, 2 tikar och 5 hanar (i nästa inlägg kommer vi presentera varje valp).
Efter flera timmar kom Sally, hon hade varit väldigt trött när hon vaknade upp efter kejsarsnittet så det hade dragit ut på tiden.
När hon väl kom till oss och fick sina valpar till sig så piggnade hon verkligen på sig! Eftersom några valpar kom ut innan vi behövde åka in så hade Sallys moderskänslor redan kickat igång.

Efter en lång dag fick vi äntligen åka hem. Väldigt trötta men så himla tacksamma över att allt hade gått så bra som det hade gjort, vi fick ju alla valparna och Sally välbehållna med oss hem.
Det här är första gången på snart 12 år som vi fick vara med om att åka iväg och då blir man ju väldigt glad att allt gick så bra som det faktiskt gjorde.
Sally har dunderhonung i brösten så redan när vi kom hem från djursjukhuset så hade alla valparna gått upp i vikt!!!

Stort tack till Bagarmossens djursjukhus, till Sandra, Annika, Helen och alla sköterskor. Vi känner oss väl omhändertagna och är så tacksamma över den fantastiska vård som valparna och Sally fick. Man ska vara hund, de har så otroligt mycket bättre vård än vad vi människor har!

//Sofia