Den senaste tiden har vi lixom levt i ett vakuum. När ens hundar inte mår riktigt bra så mår man själv inte heller så bra som man vanligtvis gör.
Det är av den anledningen bloggen har ”legat i träda” för andra saker har känts viktigare än att dela med oss av vad som har hänt i vårat härliga hundliv.
Som jag skrev om i ett tidigare inlägg så upptäckte vi att Selmas ena tand hade gått sönder (en så kallad tandfraktur).
Vi har de senaste dagarna bara gått och väntat på att torsdagen skulle komma, dagen då det var dags för Selma att bli opererad. Det har varit jättejobbigt i och med att vi inte har vetat hur ont hon egentligen har.
Efter att vi hade varit på kontroll första gången så trillade den skivan av tanden som var lös.
Kontrollen gick även ut på att ta reda på så att Selma skulle klara av en sövning och att alla prover var bra. Turligt nog visade sig alla proverna vara jättebra så operationen blev spikad fullt ut.
Veterinären skrev ut Metacam till Selma om hon skulle få ont. I och med att vi till en början inte märkte av att hon skulle ha ont så avvaktade vi med den. Dock så märkte vi måndag/tisdag att Selma nog ändå hade ont. Det hade börjat blöda från tanden, från pulpan (som veterinären sa idag, hon har nog haft mer ont än vad hon har visat) så i tisdags fick hon smärtstillande.
När morgonen kom imorse var det kluvna känslor. Samtidigt som det skulle bli skönt att få bort tanden och få operationen gjord så var det såklart jobbigt att lämna Selma hos veterinären.
Selma är en otroligt speciell hund. Hon är den smartaste av alla våra tjejer. Hon vet precis när det ska ske något konstigt, och det låååångt i förväg. Hon tycker att det är fruktansvärt att behöva vara ifrån mamma (hon tycker inte ens om att vara hemma hos mig och hon och jag umgås ju ändå dagligen), samt att varje gång något jobbigt har hänt så kräks Selma dagen efter.
Som sagt, hon är en speciell tjej, världens snällaste men hon tycker inte om att vara hos veterinären. 
Halv 9 imorse lämnades Selma in hos Bagarmossen Djursjukhus och vid 13.00 kunde vi hämta hem henne:
Selma blev jätteglad över att se oss, till och med jag (Sofia) fick pussar av henne (dom är hon väldigt snål med annars).
Operationen hade gått jättebra och tanden blev borttagen. Det som hade varit svårt var att få bort alla rötterna för dom var lixom skruvade där inne men tillslut hade det gått också.
Det var en förvånansvärt pigg Selma vi fick hem. Förra gången hon blev sövd (när hon var 3 år) så var hon jättetrött efteråt, idag var hon piggare och gladare efter operationen än innan.
Vi fick med oss extra smärtlindring vid behov men Selma verkar som sagt ha mindre ont efter operationen är vad hon hade innan den, hon var så pigg att hon kunde äta färskfoder strax efter att vi kom hem!
Nu hoppas vi att vi slipper komplikationer och att allt läker som det ska. Det ska bli skönt att få tillbaka vår glada, busiga, galna och helt fantastiska Selma för hon har varit borta den senaste tiden.
Just nu ligger mamma och Selma och gosar i sängen och det tror jag att Selma njuter av för fulla muggar!
Stort tack till för det fantastiska omhändertagandet av både oss och Selma på Bagarmossens Djursjukhus och stort tack till veterinär Åsa Karlsson som genomförde operationen! 
//Sofia
