Bakgrunden
till inlägget är att jag gick in på en hundblogg där personen skrev om upptäckten
i ändrat hundbeteende när hund nummer 2 kom in i familjen. Personen var lite
förvånad över att hund nummer ett som tidigare alltid hade ”skött sig” under
promenaderna hade ändrat sitt beteende i och med hund nummer 2. Här är vår resa
som hundägare:
Att leva med
5 stycken portistjejer är helt fantastiskt, helt underbart och det bästa som
finns. Det många inte förstår är att våra tjejer beter sig olika beroende på om
hela flocken är samlad eller om dom är ensamma utan dom andra.
Jag har ingen aning om hur andra raser är men jag upplever portisen som lite ”rasistisk”,
dvs att dom, om dom får välja, väljer
sin egen ras. Det är något speciellt när de möter en rasfrände och dessutom är
det många flockar som är väldigt tajta, vår flock är en av dom. En för alla,
alla för en, är deras motto.
När man tar in en ny hund i flocken eller som vi, sparar en valp, måste den nya
hunden hitta sin plats i flocken. En ensam valp/hund vågar oftast inte skälla
på andra hundar medan en valp/hund i en flock med 4 andra hundar blir väldigt
stark och trygg. Den vågar öppna munnen och skälla på hundar man möter.
Den lilla valpen tycker ju att det mesta är konstigt och kan skälla på saker
som inte ens finns. När vi tar in en ny valp i flocken tar det ett tag innan de
stora tjejerna inser att valpen inte alltid ser något som är att bry sig om.
Däremot är det inte alls ovanligt att lilla valpen börjar skälla mot en annan
hund och de stora tjejerna hakar på för att beskydda den lilla. Den yngre är ju
flockens framtid!
Många som är intresserad av att skaffa en till portis kommer ofta och säger: ”min
hund skäller aldrig på andra hundar, den är så duktig och lydig”. Då brukar jag
svara: ”vad bra men bara så du vet så är det inte helt omöjligt att hund nummer
1 ändrar sitt beteende om man tar in en hund nummer 2. Det behöver inte bli så
men det är bra att vara förberedd på det”!
Tänk dig barn: två barn tillsammans hittar på fler bus och låter mer än ett
ensamt barn och en hel skolklass är ju betydligt stökigare än ett ensamt barn,
precis likadant är det med hundar.
Det är
därför bra att ge alla hundarna egen tid och egen uppmärksamhet. Vi tränar våra
tjejer var för sig och det är väldigt sällan de tränar tillsammans.
Det är helt
naturligt att hundar som kommer till oss blir utskällda och ”informeras” om
vilka regler det är som gäller i vår flock. Visst skulle vi kunna låta hela
flocken samtidigt tala om för nykomlingen vad den har att rätta sig efter men
det tycker inte vi är okej. Det kan se lite väl buffligt ut när alla ska hälsa
samtidigt och egentligen är det inte för den besökande hundens skull som
hälsningsproceduren blir en hund i taget. Det är för hundens husse och matte
som kan tycka att det ser så hemskt ut när 5 skällande hundar springer fram och
säger vänligt men bestämt till deras hund vad det är för regler som gäller.
Därför låter vi dom hälsa en i taget. Den här hälsningsproceduren tar en liten
stund men när den väl är över lägrar sig lugnet och besökaren är accepterad. 
Som sagt,
det är stor skillnad på att ha en hund i förhållande med att ha 5. Ju fler
hundar desto starkare och tydligare blir flockkänslan.
Vi, som nyblivna, oerfarna hundägare som dessutom bara kände personer som hade
enbart en hund och som bara hade haft Selma som var tyst som en mus. Fick en
liten chock när vi tog in Alice ganska snabbt därefter som var väldigt ljudlig.
Det vi senare kom underfund med var att det egentligen var Selma som sa till
Alice att skälla på, enligt henne, konstiga saker och Alice visste inte alls
var det var hon skällde på.
Efter ytterligare 2,5 år tog vi in Maya och bara ett år senare kom Bella in i
flocken. Länge tyckte vi att det var oerhört pinsamt att våra hundar kunde låta
och att de än idag pratar när vi får besök.
Då är det så otroligt skönt och härligt att prata med andra flerhundägare, även
sådana som har andra raser, bekräftar att deras hundar gör precis likadant.
Ibland tror man ju att man är själv i hela världen om att ha vissa bekymmer.
Visst kan vi än idag tycka att det är lite jobbigt att dom ska skälla men vår
flock är otroligt sammansvetsade och beter sig så som en flock med hundar gör. För
några år sedan hade vi besök av en familj vars ena släktingar själva födde upp
hundar men av en annan ras. Vi sa att: ”det enda vi har problem med våra hundar
är att dom skäller och främst när vi får besök”. Deras reaktion var ”men om det
är det enda ni har bekymmer med, vad är problemet?! Det finns mycket värre
problem än hundar som skäller när det ringer på dörren”. Det blev en riktig ”eye-opener”
för oss!
Det är inte alltid kul att ha 5 skällande hundar som välkomnar besökare men då
får vi fråga oss vad är det för ras vi har?! Jo Portugisiska vattenhundar, en
skvallrande vakthund.
//Sofia
Baron är en otroligt charmig kille som lyser av bus och glädje. Han är också väldigt lik sin mamma Bella!
Han älskar, precis som Bella, att mysa!
Hallå husse och matte, jag måste få prata lite med er! 
Fina Baron!
Baron med matte Johanna och pappa Borka!
Hela gänget: Alice, Nemi, Maya, Bella, Selma, Borka och Baron!