Härlig, solig, halvhyfsat varm oktoberdag! Sofia och jag gick med Selma, Alice och Maya vid sjön Fjättern på förmiddagen. Först stötte vi på ”Han-som-ser-efter-marken”. Visst blev han utskälld av Maya och Alice men så har vi ju ”skvallrande hundar”. Mannen tyckte nog det var ok att få ett abrubt uppvaknande på morgonen för det är ju inga elaka tjejer, dom vill ju bara varna för att ”Här é nån som är i vår skog, får han dé?”.
Gick vidare efter att ha pratat en stund med ”Han-som-ser-efter-marken” om vildsvinens framfart, ev valpträff på hans mark, vackert väder osv. Alldeles vid sjöns kant dyker plötsligt ett rådjur upp. Maya som fått direkt närkontakt följer efter medan Selma och Alice tänker: ”Aha, så fort Maya kommer tillbaka vankas det nog godis 
! Vi stannar hos matte!” Sagt och gjort, det dröjde max 10 sekunder så kom Maya tillbaka. Inte sjutton tänkte hon följa efter rådjuret. Visst luktade det annorlunda och dessutom försökte det springa ifrån Maya men flocken lockar desto mer. Sååååå skönt att ha ”viltfria” tjejer, speciellt som vi vistas i skog och mark i princip dagligen (även när det är koppeltvång 
).
Puss på er mina bästaste, sötaste, gosigaste gulltjejer Selma, Alice och Maya 
!!!!!
// Helena
