Selma tänker:
Ja, dessa små underliga varelser…..inte får man sova på morgnarna. Nä, för vad gör husse och matte varje morgon??? Dom tar ut 7 små Alicebarn i köket… och vad gör dom 7 små Alicebarnen då??? Dom sätter igång och övar sina röster….dom tror nog att dom låter som tigrar. Jag som har tagit för vana att sova i Sofias rum (som ligger precis bredvid köket) nu när ”mitt” rum är ockuperat vaknar givetvis. Oj, oj, oj (tänker jag) så var det dags att vakna igen.
Det är lite roligt att titta på Alicebarnen för dom har börjat hoppa omkring och försöker ”attackera” sina syskon. Hi, hi, hi det ser så roligt ut. Jag tänker att det kommer nog dröja lääänge innan jag behöver oroa mig för att dom ska hinna ikapp mig. Jag tycker inte om att bli biten av små pirayatänder….det gör fasligt ont (kommer jag ihåg sen Alice var liten och hon hängde i min päls). Jag hörde att matte sa att pirayatänderna är på väg ut…..hu, det är bäst att passa sig 
.
Helena tänker:
Det här är hur underbart som helst….lite körsång på morgonen är alltid trevligt 
….ungdomarna kommer upp i tid (t om på helgerna, he, he, he).
Dagen börjar med att vi flyttar ut valparna i köket (dom blir lyckliga och hoppar omkring, en del ”sjunger”, andra försöker sig på tigervrål och busar med sina syskon), valplådan städas ur från nattens kissningar. Medan Peter ordnar frukostbrickorna (vi äter ju i vardagsrummet eftersom köket är som en stor valphage 
) går jag ut på tomten med Selma (som har kommit ut från Sofias rum) och Alice så att dom får göra ifrån sig. Innan frukosten intas måååste vi bara sitta i valphagen en liten stund. När Peter givit sig av till jobbet tar jag med mig Selma och Alice ut…oftast blir det en skogspromenad, det är mycket härligare än koppelpromenader tycker både Selma, Alice och jag.
När vi kommer hem är det dags för valparna att äta igen. Alice ger dom di en stund och efteråt får de uppblött torrfoder. Men igårkväll vände Alice på steken…trots att valparna ropade på mat gick hon inte in, så vi gav dom torrfoder först och sen fick dom dia.
Dagen rullar på och med mycket jämna mellanrum sitter vi i valphagen. Det är så härligt att se valparna leka med varandra och leksakerna, att se dom äta ur valpbaren och givetvis måste ju någon valp trampa i både vattenskål och matskål ibland. När dom är mätta och belåtna kryper dom gärna upp i knät på oss. Så till slut kan man ha 4-5 i knät. Då är det fullt men de som inte får plats lägger sig så nära de kan och somnar sött 
Så fort Peter och ungdomarna kommer hem ”slänger” dom sig i valphagen och då ser det ut så här:
